Teknik i skolan

På min fältstudieplats i skolan var jag i en åk 3. Jag tycker att teknik finns överallt i skolan precis som Ginner (2009) och det som behövs är att läraren har lite fantasi för det finns mycket teknik i klassrummet som eleverna kan undersöka. Eleverna har en gång i veckan syslöjd och träslöjd där de lär sig att använda olika tekniker till exempel sy- och byggteknik. Jag har observerat att eleverna använder teknik i svenskan då de renskriver deras sagor och berättelser på datorn.

Min handledare förklarade till mig att de brukar ha temaarbete på skolan som till exempel sist när de hade temat Rymden och då har de besökt Baltazar och även lånat lådor med detta tema. Jag anser att det viktigt att i skolan göra eleverna intresserade av teknik för att teknik är oerhört viktigt för eleverna ska kunna vara delaktiga i dagens samhälle som kräver en teknikförståelse. Ginner (2009) lyfter fram att intresset för teknik har minskat bland ungdomar den senaste tiden och det är därför skolan har ett viktigt ansvar att hjälpa eleverna med detta.

Teknik på förskolan

Jag har observerat på min fältstudie plats hur förskolan arbetar med teknik, alltså hur och vilka material de använder samt vilka möjligheter barnen har att använda tekniken i leken. Jag konstaterade under min observation att det finns mycket teknik på förskolan både material som barnen använder som till exempel kaplastavar, Lego, magnetstavar, pärlplattor, träklossar, med mera. Förskolan använder tekniken både omedvetet och medvetet. I barnens lekar finns det mycket teknik som till exempel när de leker Verkstad använder de brädor, spikar, skruvmejslar, hammare, borrmaskin, med mera. I målarummet använder sig barnen av olika målarteknik, klippa, klistrar, och så vidare. Några pojkar byggde järnvägstation då när jag var där och observerade tekniken på förskolan. Dem var väldigt duktiga på att konstruera järnvägen som hade olika former den hade både raka sträckor men även svängar och broar. Pojkarna är bara fyra år gamla men de klarar av att bygga själva. En förskollärare förklarade till mig att pojkarna hade hållit på med detta länge och i början behövde de hjälp och uppmuntran. Hon förklarar vidare att det är bra träning på problemlösning samt samarbetstäning då när det är flera barn som bygger tillsammans. Detta tar även Sjöberg (2000) upp. Sjöberg skriver att målet i teknik är att få förmågan att lösa problem som uppstår.
Utomhus på förskolan kunde jag också se mycket teknik till exempel, gungbreda gunghäst, sparkcykel, trehjuling, hink, spade, sopborste, dockvagn, kratta, skottkärra, klätterställ med mera. Allt detta använder barnen dagligen och det har med teknik att göra. Lpfö 98 skrev att förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att konstruera, bygga och skapa med hjälp av olika material och teknik (Solkverket 2006). Jag måste erkänna att min första reaktion när jag läste uppgiften var att det finns väl inte någon teknik på förskolan möjligtvis dator som barnen använder någon gång då och då. Men vad jag hade fel, efter att jag har börjat läsa kurslitteratur och varit på föreläsningarna började jag inse att det är mycket som är teknik på förskolan som jag inte har tänkt på innan. Min handledare reagerade nästan på samma sätt som jag men ändrade sig rätt så snabbt när jag kom med mina teknikglasögon och smittade henne. På min VFU tycker jag finns teknik men tyvärr arbetar inte förskolepersonal medvetet med denna.

Med denna uppgift har jag lärt mig att teknik är som Ginner och Mattson (1996)säger: "Teknik är allt det som människan sätter mellan sig själv och sin omgivning för att uppfylla olika behov samt de kunskaper och färdigheter hon utvecklar och förvaltar i denna problemlösande process".(s.22)

Tekniken i förskolan och skolan

Tekniken i förskolan

Tekniken på förskolan är ganska utbredd eftersom den finns i många olika leksaker och andra föremål som används dagligen på förskolan där det ingår teknik. Barnen på min fältstudieplats leker till exempel mycket med Lego, Duplo och andra byggmaterial. Vid leken på gården lär de sig att behärska olika slags tekniker som till exempel att göra sandkakor som inte går sönder eller att sätta fast olika slags släp, som egentligen inte hör dit, på cyklarna. Barn hittar så många sådana egna tekniska lösningar på små problem i deras lek och vardag.

Vid matbordet finns även en viss teknik som barnen får lära sig att hantera, till exempel hur de ska använda en pincett när de ska ta sig mat, eller hur de ska hälla mjölken utan att spilla. Eftersom det finns så många tekniska föremål i vardagen som barnen ännu inte lärt sig att hantera, blir teknikanvändandet i förskolan väldigt brett. Jag anser att det går att se två olika sorters teknik i förskolan, den som används i vardagen och den som mer liknar skolämnet teknik.

På min fältstudieplats har ett matematikarbete just inletts och det har då även kommit in teknik i detta. Barnen fick nämligen arbeta med högt och långt. De yngre barnen fick forma långa ormar av saltdeg, en sorts teknik. De äldre barnen fick vissa material till sitt förfogande, lera, blompinnar, piprensare, fjädrar och sugrör. Av detta skulle de göra en så hög skapelse som möjligt. Ett av barnen tänkte på ett annat sätt och gjorde en stjärna eftersom den finns högt upp. Det blev vackra skapelser och det syns att barnen ansträngt sig för att få det så högt som möjligt. Min handledare berättade att barnen fått pröva sig fram mycket för att få sin ”staty” att stå upp utan att välta, att de kom på att de inte kunde använda för mycket lera högt upp eftersom det då blir för tungt. De yngre barnens skapelser blev även de varierande och det märktes att de hade lite olika uppfattningar om vad som var långt.

Barnens långa och höga skapelser

Tekniken i skolan

Vid mina fältstudier på skolan i en årskurs trea har jag sett väldigt få inslag av teknik i undervisningen. Detta kan ju dock bero på att tekniken inte vävs in i alla arbetsområden, men jag har fått uppfattningen från samtalen med läraren att teknik kommer in senare, i fjärde klass. Skolan har ingen arbetsplan för hur de ska arbeta med teknik och naturvetenskap i första till tredje klass, utan bara i fjärde och femte. Den enda teknik jag observerat i klassen är datoranvändande, vilket är ganska vanligt i klassen jag observerat. Det jag sett är att eleverna använder datorerna till att skriva, jag har inte sett att de använt dem till något annat då jag varit i klassen. Jag anser dock att det är väldigt positivt att barnen får använda sig så mycket av datorerna i sitt skrivande.

Seminarium om Arbetsplaner den 5/5

Förskolan
Vid seminariet kom vi fram till att det inte är alla förskolor som arbetar utifrån arbetsplaner. De säger istället att de utgår ifrån Lpfö -98
Pedagogerna är inte medvetna om att de arbetar med naturvetenskapliga ämnen. De exempelvis besöker skogen tillsammans med barnen men relaterar det inte till ämnet.
En av förskolorna använder sig av verksamhetsplan som är utformad av Bun. Verksamhetsplanen är uppdelad i Mål, riktlinjer, arbetssätt, utvärdering och utveckling. Vi kom även fram till att det finns väldigt mycket tema arbete inom förskolan där ämnena integrerar i varandra.

Skolan
Nästan alla av skolorna har arbetsplaner. Kanske på grund av kursplanerna, vilket gör det mer obligatoriskt med arbetsplaner. Vad vi kom underfund med att de ofta finns på skolan men pedagogerna vet inte var, utan säger ofta att de vet hur de ska arbeta ändå.
En av skolorna sitter arbetslag/skola och gör upp mål sen genomförs det gemensamma mål för arbetsplaner inom rektorsområdet. Detta skall även utvecklas till att kommunen för att alla elever skall ha samma förutsättningar vid gymnasiet.
Arbetsplanen från en annan skola utgick de från kursplanen för 6-skolåret men där målen brutits ner det till deras egna och som barnen skall uppnå. Arbetsplanen beskriver hur uppnåendemålen skall konkretiseras. Det finns även beskrivning över hur eleven kan visa vad han/hon kan.

Vi tror att en arbetsplan är bra att ha som grund att lut sig emot men vi måste även vara flexibla och utgå från barnen/eleverna i gruppen.

Teknik i skolan

Tekniken i skolan blir synlig dagligen genom att eleverna använder sig av hjälpmedel i undervisningen som exempelvis datorer och saxar. I klassrummet finns det tillgång till mekano i lego där eleverna får bygga olika konstruktioner efter ritningar exempelvis lyftkranar för att sedan kontrollera om de fungerar. Det finns även Architek där eleverna får bygga tredimensionellt med klossar efter en ritning, där svårighetsgraden stegras ju längre eleven kommer i arbetsboken.

I den klassen där jag gör fältstudier arbetar eleverna i år tre just nu med ett tema arbete om rymden där de får lära sig om universum. Tekniken blir då synlig genom att eleverna får samarbeta i par och använda sig av tekniska redskap som exempelvis datorer för att söka fakta på Internet, och även arbeta kreativt genom att utforma och klippa ut planeterna. På ett stort ark i korridoren har de klistrat upp alla planeterna och placerat ut dem i den position som de har i relation till varandra. Vid denna plansch är det många elever ur de andra klasserna som stannar till och blir nyfikna på hur rymden fungerar. Eleverna får även information om hur tekniken används för att underlätta för austronauterna under rymdresor. Genom detta arbeta uppfyller eleverna ett flertal mål ur Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94). De lär sig bland annat att använda sig av olika verktyg för kunskapssökande, att samarbeta, utforska och eleverna får fördjupande kunskaper i ämnet teknik.

Under elevens val arbetar eleverna åldersintegrerat och jag fick då möjlighet att observera en grupp flickor som arbetade med film. Gruppen bestod av elever från år tre och år fem. Tillsammans i gruppen hade de skrivit ett manus som de idag skulle börja filma genom att spela in de första scenerna. Eleverna var duktiga och lärde sig att hantera filmkameran samt att ställa in fokus och anpassa avstånd för att varje scen skulle bli så bra som möjligt. Jag har tidigare inte varit med om att eleverna får arbeta med film som eget val och tyckte därför att det var spännande att få se hur de arbetade utifrån tekniken. Ginner (2009) menar att tekniken i skolan leder till att eleven får både teoretisk och praktisk kunskap. Detta kan jag hålla med om då eleverna arbetade självständigt utifrån den teori som de fått och löste problem som uppstod i inspelningen av de olika scenerna. Genom att presentera tekniken på detta sätt tror jag att det är lättare att få med både flickor och pojkar i undervisningen.

Referenser:
Skolverket (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94. Stockholm: Fritzes.

Ginner, T. & Mattson, G. (red) (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Återbesök i skolan

Idag 29/4 gjorde jag (Annika) återbesök i skolan för att samtala med eleverna om lärandetillfället vi genomförde förra veckan. Jag frågade vad de mindes från det vi pratat om. Eleverna hade uppfattat innebörden av begreppet densitet, men de kom inte ihåg ordet. De kunde tydligt redogöra för densitet:

Flicka:
”Det är mer luft i saker som inte sjunker. Det som sjunker är tätt packat.”

Pojke:
”Välter ett helt träd i en sjö så flyter det fast det är tungt.”

Flicka:
”Det beror på hur mycket luft det finns i saken. I enkronan är det så tungt material att det sjunker.”

Pojke:
”Apelsinen flöt därför att det var mycket luft i skalet. Äpplet flöt för att det är mycket luft i äpplet.”

Eleverna talade även om historien om Arkimedes och hur han avslöjade att kungens krona inte bara bestod av guld. Jag anser att målen med lärandetillfället blivit uppfyllda. Eleverna har tagit till sig hur olika material reagerar i förhållande till vatten. De kom inte ihåg namnet för begreppet densitet men kunde redogöra för innebörden.

Återbesök på förskolan

Innan påsklovet gjorde jag (Annika) återbesök på förskolan för att prata med barnen om det jag och Linda utförde i vårt experiment. Det hade då gått en och en halv vecka sedan experimentet och jag var beredd på att barnen kanske inte skulle komma ihåg så mycket. Jag frågade de tre barn som fanns på förskolan som hade varit med vid aktiviteten. Jag utgick även denna gång från gemet och träbiten för att ha med mig något konkret som kunde hjälpa barnen att minnas. Några av barnen hade svårt att prata spontant om det vi gjorde under experimentet och jag frågade därför om vad som hände med gemet och träbiten när man lade det i vatten. De två pojkar jag ställde denna fråga till svarade att träbiten flöt och att gemet sjönk. Flickan jag pratade med talade om att det var roligt när kossan stod på tallriken på botten av skålen, det verkade ha satt sig djupt i hennes minne. Hon kunde även detaljerat redogöra för vad som hände med gemet och träbiten när de placerades i vatten. Jag ser därmed ett lärande hos alla barnen.

Lärandetillfälle i skolan

Genomförande
Den 23/4 utförde jag (Annika) mitt lärandetillfälle i en tredjeklass. Tillfället genomfördes med nio elever, fem pojkar och fyra flickor.

Jag började med att gå igenom vår Cartoon med eleverna. Det var första gången dessa elever stötte på denna eftersom de inte varit med i intervjuerna till cartoonen. De frågorna ställdes nämligen på min parkamrat Lindas fältstudieplats. Jag valde sedan att gå igenom de olika föremålen med eleverna först, för att sedan låta dem utföra experimenten i små grupper om tre elever. De fick föra labbrapporter tillsammans i grupperna och prova vad som hände med de olika föremålen eftersom jag hade svårt att göra det gemensamt i det rum där vi befann oss eftersom eleverna då skulle hamna så långt bort från mig. Eftersom vi gått iväg från klassrummet hade vi inte heller så många föremål att testa förutom de jag hade med. De som hade pennfack med sig hade några saker att prova och det fanns några saker i rummet som vi kunde använda oss av. När de fått prova gick vi igenom vad som hände med de olika föremålen och jag gick därefter in på teoridelen med densitet, Arkimedes princip och historien om Arkimedes. Eleverna var ganska uppspelta under lektionstillfället och det var ganska svårt att få dem att lyssna men när jag ansåg att jag fått med det jag ville avslutade jag lärandetillfället.

Utvärdering
Det var lite svårt att få fram mitt budskap eftersom eleverna var lite stökiga men jag tror att de tog till sig mycket av experimentet där de var intresserade och delaktiga. De arbetade bra i grupperna och stördes inte så mycket av det de övriga grupperna gjorde. Jag tror att eleverna fick en viss förståelse för hur olika material reagerar när de placeras i vatten. Detta kunde jag se när de genomförde experimentet och höra på samtalet i grupperna. De kunde dra olika slutsatser utifrån det som hänt med de föremål de provat tidigare. Jag kunde se vissa svårigheter i att förklara begrepp som densitet och Arkimedes princip men försökte att vara så konkret jag kunde och ta exempel som eleverna kunde relatera till sin vardag, som till exempel exemplet med hissen som ni kunnat läsa om tidigare och Arkimedes upptäckter i badkaret och hans experiment med kronan. När jag tog dessa exempel kunde jag se att jag hade eleverna med mig på ett annat sätt än när jag var alltför teoretisk.

Tekniken i förskolan

Den 17/4 var jag ute och observerade tekniken på den förskolan där jag har fältstudier.

Under frukosten på förskolan diskuterade jag min uppgift som jag skulle utföra under dagen med en utav förskollärarna. En femårig pojke satt och lyssnade och efter ett tag sa han:

– ”Teknik finns överallt, i lego finns det teknik och i robotar.”

Pojken fortsatte att äta men kunde inte släppa diskussionen utan sa efter en stunds betänketid:

– ”Tänk vad mycket teknik det finns i fabrikerna, och vägarbetarna dem jobbar med mycket teknik.”

Tillsammans med pojken förde jag ett samtal kring teknik och det märktes att han förstod både innebörden i ordet och vad tekniken kunde användas till.

Efter frukosten gick jag runt på avdelningen och observerade barnen i deras lekar. Vid ett bord hittade jag pojken som jag diskuterade teknik med under frukosten, som nu byggde en bana som förenades med hjälp av magneter. När jag tog fram kameran för att fota hans bana blev han stolt och ville gärna se hur banan såg ut i kameran.

När jag tog fram en låda som innehöll en hammare och en platta där barnen kunde spika upp olika former kom genast en pojke fram och blev nyfiken och ville bygga med materialet. Efter ett tag kom det flera pojkar och tillslut blev det ett helt bord där pojkarna satt och byggde och konstruerade tillsammans. Utifrån detta kan jag se vikten av att vi presenterar tekniken i förskolan på ett intressant sätt som gör att barnen blir nyfikna och själva vill skapa och uppfinna saker. Flickorna var uppdelade i två grupper några använde sig av tekniken genom att sy dukar, medan några flickor turades om att spela pedagogiska spel på datorn.

Digitalkameran är ett vanligt inslag i verksamheten som används för att sammanställa pedagogiska dokumentationer. På datorn rullar ett bildspel på barnen på avdelningen dagligen, där barnen ofta stannar till för att se sig själva på kort.

I ute leken blir tekniken synlig genom att barnen utnyttjar hävstångslagen när de gungar gungbräda och friktionskraften när de åker ner för rutschbanan. Barnen vill att det ska gå så fort som möjligt och testar därför att åka ner på olika sätt, för att se om det blir någon förändring. I enlighet med Elfström, Nilsson, Sterner och Wehner – Godèe (2008) är det rutschkanans lutning som gör att tyngdkraften ger dem fart att åka nedåt. När barnet sitter stilla och inte får någon fart är friktionskraften större än tyngdkraften.

Referens:

Elfström, I. Nilsson, B. Sterner, L och Wehner – Godèe, C. (2008). Barn och naturvetenskap-upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber.

Naturskolan

Den 21/4 var vi på studiebesök på Aspö Naturskolan i Skövde. Manne som har hand om Naturskolan berättade för oss om Aspö och vi fick testa på olika aktiviteter som han brukar genomföra tillsammans med skolklasser. Vi fick bland annat tävla mot varandra i tipspromenad, gestalta ett träd och leka ”vilken ska bort” likt Brasses lattjolajbanlåda i Fem myror är fler än fyra elefanter. Som avslutning på dagen fick vi lämna ”tull” till Manne genom att delge någonting som vi hade lärt oss under dagen. Dagen var lärorik och vi fick med oss många idéer om hur man kan utforma utomhusaktiviteter med elever utifrån alla skolämnen. Vi fick även lära oss mycket om de växter och träd som fanns runt oss. Vi har tidigare varit med och observerat en skolklass som hade liknade övningar i kursen hållbar utveckling men känner nu att vi fått ut mer av dagen då vi själva var aktiva och deltog i aktiviteterna.

Anna, Annika och Suzana

Ämnesfördjupning

Vatten

Vatten har alltid betraktats som ett av de viktigaste ämnena. Ända in på 1700 talet trodde man att vatten i likhet med järn och kalk, var ett av de grundämnena som jorden bestod av. Att vattnet skulle vara en blandning av flera grundämnen ansågs som häpnadsväckande. Isaac Newton som levde på 1700 talet var övertygad om att den genomskinliga bergarten kvarts bestod av förstenade vattenkristaller. Det var när man började undersöka luften som man i samma veva började intressera sig för att experimentera med vatten.

När vi simmar i saltvatten flyter vi lättare än om vi simmar i sött. Detta beror på att salt vatten är tyngre än sött och därför blir föremål lättare i saltvatten. Att vi kan flyta i saltvatten beror på att saltvatten har en högre densitet än sött vatten.

Kemisterna kallar vatten för H2O detta innebär att ämnet består av en blandning av väte och syre. H står för väte på kemispråk och H2O innebär att det finns två delar väte och en del syre som betecknas O.

Varför flyter vissa föremål medan andra sjunker?

När vi tappar ett äpple är det gravitationskraften som drar ner äpplet mot marken. I vattnet sjunker inte äpplet på grund av en uppåtriktad kraft som vattnet skapar som balanserar gravitationen. Äpplet har en längre densitet än vattnet och därför flyter det. Olika sorters trä har olika egenskaper i förhållande till vatten. Ett vedträ och en kork flyter lätt, men mahognyträ flyter nätt och jämt. Ebenholts trä (den typ av trä som används för att tillverka pianotangenter) sjunker detta beror på att dess densitet är högre än vattnets.

Ytspänning

Ytspänningen gör att man ibland försiktigt kan lägga ner ett föremål i vattnet som egentligen inte borde flyta. Ytspänningen är en sammanhållande hinna på i detta fall vatten. Det är inte så många bindningar mellan molekylerna på ytan vilket gör att det frigörs mer energi än mellan de molekyler som är inuti vätskan. Vätskan får då extra mycket energi på ytan och arbetar då för att minska sin yta.

Hur räknar man ut Densitet?

Densitet är hur tungt något är jämfört med volymen. Man kan räkna ut ett föremåls densitet genom att dividera föremålens vikt med dess volym.1cm³ vatten väger 1g. Vattnets densitet är därför 1, om ett föremål har högre densitet än 1 då sjunker det i vattnet om föremålet har en densitet som är mindre än 1 då flyter föremålet på vattnet.

Exempel på detta: En tom hiss har låg densitet men när den börjar fyllas med människor ökar densiteten men storleken förändras inte. Föremål som har samma storlek kan ha olika densitet, till exempel en tegelsten är mer kompakt än ett vedträ i samma storlek därför att stenpartiklarna som formar tegelstenen är tunga och packade tätare än fibrerna i ett vedträ.

/Annika, Anna och Suzana

Referenser:

Chancellor, D. (1999).Bildlexikon Vetenskap. Malmö Richter.

Eckerman, P & Grähs, G. (1991). Solkatt vindstrut och vattenhjul. Bonnier Carlsen bokförlag.

Fråga professorn:
http://www.uvc.uu.se/ProfessorVatten/fragelada/sok.asp?sok_strang_svar=saltvatten


Walpole B. (1988) Kul att kunna om vatten. Stockholm: Teknografiska institutet.

Eftertest på skolan

Vid återbesöket på skolan samlade jag alla 12 elever som var delaktiga i förtestet samt lektionen. Jag förklarade för elever vad de ska göra och varför och sedan läste jag upp Cartoons frågan som jag skrev på tavlan. Eleverna fick var sin lapp att besvara frågan och att förklara varför de tror att det är på det viset. Eleverna fick den tiden som de behövde men det gick relativt snabbt för de att svara på de två punkter. Jag upplevde detta som att de var säkra på svaren.

När jag analyserade elevernas svar delade jag in de i de grupperna som Anna och jag hade vid lärandetillfällen, alltså pojke och flickgruppen. Samtliga elever svarade att gemet sjunker och att träbiten flyter. Förklaringen varierade något, till exempel så här:

Flicka
” Träbiten flyter för att träbiten har luft i sig och inte är så pressad. Gemet sjunker för att det finns inget luft i gemet ”.

Pojke
”Gemet sjunker för den är järn. Träbit flyter för att den har inga ämnen som är tunga”.

Flicka
”Gemet sjunker för att gemet ej får plats med luft för att järnet är pressat så hårt så det finns ingen luft. Träbit flyter för att det finns i den och den har små hål som det finns luft i”.

Pojke
”Gemet är gjort av järn och träbiten är ihåligt”

Elevernas svar visar att de nådde målet, att få förståelse för att olika material har olika egenskaper i relation till vatten. Ingen av eleverna använde ordet densitet. Eleverna hade svårt med att komma ihåg ordet, några av elever sade att det hette något speciellt när gemet är så pressad men att de inte kommer ihåg vad det heter. När jag benämnde det så kände alla igen ordet densitet. Det var ingen synlig skillnad på grupperna på tanken att vi gjorde små justeringar inför andra lektionen.

Experiment på förskolan

Den 23/3 hade vi (Linda och Annika) vårt experiment på förskolan. Eftersom det var så få barn i åldern 5-6 år, som vi riktat oss mot, denna dag så valde vi att hålla i lärandetillfället tillsammans. Två flickor och två pojkar deltog i aktiviteten. Ett av barnen har inte så stora kunskaper i det svenska språket, vi var inte säkra på hur mycket av aktiviteten hon skulle förstå men vi beslöt att prova eftersom det fanns en möjlighet att hon skulle uppleva ett lärande.

Vi började med att gå igenom svaren på frågorna till cartoonen för att sedan förklara vad vi skulle göra och introducera de olika föremålen. När vi gjort detta frågade vi ett av barnen om han/hon trodde att föremålet skulle flyta eller sjunka. Barnet vi ställt frågan till fick lägga i föremålet och sedan diskuterade vi vad som hänt. När vi provat alla de föremål som vi hade valt ut fick barnen välja ett eget föremål. Först valde tre av barnen samma föremål, vi insåg då att vi gav dem ett för begränsat utrymme av förskolan att välja föremål på och gav dem då möjlighet att gå leta reda på en sak i de andra rummen på avdelningen. Ett av barnen hade lite svårt att välja ut en sak men fick då hjälp med några olika förslag. Föremål barnen testade var en leksaksko, plasttallrik från lekhörnan, en vägg i Duplo och ett lok i trä. Barnen fick först lägga ned föremålen en i taget. När vi lagt i tallriken kom vi fram till att den flöt ungefär som en båt och tillsammans med barnen kom vi fram till att det vore roligt att prova vad som hände när man lägger de andra föremålen på tallriken. Vi lade dit loket och tallriken flöt men var på gränsen till att sjunka. Duplobiten var för stor för att läggas på tallriken. Vi ställde kon på tallriken och då hände något spännande som vi inte alls tänkt kunde hända, tallriken sjönk ner till botten med kon ståendes på. Både vi och barnen blev väldigt förundrade och vi diskuterade vad som hänt en stund. Vi talade sen lite om varför olika material kan flyta och andra inte. Vi gick även passande nog igenom lite om båtar och deras flytförmåga.

Utvärdering
Barnen visade ett stort intresse vid genomförandet av experimentet och visade på förståelse för det vi gick igenom. Även barnet som har svårigheter med språket visade på en förståelse för vad som hände i experimentet och kunde även hon gissa om föremålet skulle flyta eller sjunka. Även vid de muntliga genomgångar vi hade, där vi vävde in ämnesteori, så visade barnen på en förståelse. Det var riktigt lyckat att de föremål barnen passade så bra in i ämnesteorin och att kon ställde sig på botten som blev en oväntad twist.

Lärandetillfälle i skolan

Innan påsklovet var vi (Suzana och Anna) ute på skolan och genomförde vårt lärandetillfälle i en klass med elever ur år tre. Det var tolv elever som var indelade i två grupper som läraren bestämt, en grupp med sex flickor och en med sex pojkar.

Grupp 1

Den första gruppen som bestod av flickor var intresserade och lyssnade och ställde motfrågor till oss för att de skulle förstå. När vi genomförde experimentet ville alla vara med och testa och de visade att de hade en förståelse för föremålets egenskaper i förhållande till vatten. En flicka förklarade att anledningen till att en apelsin flyter är för att skalet innehåller luft. För att alla klasskamrater skulle förstå gjorde hon en liknelse med en ballong som är fylld med luft och visade på att den också skulle flyta om vi skulle lägga den i vattnet. Momentet när de själva fick testa valfria föremål och gissa om de skulle flyta eller sjunka var uppskattat och det märktes att de tänkte till innan på föremålets relation till vattnet. För att dokumentera sina iakttagelser fick de två stenciler som de skulle fylla i. På den första skulle de fylla i saker som de trodde skulle flyta och på andra skulle de fylla i saker de trodde skulle sjunka. Sedan fick de måla av föremålen och visa hur de hamnade i vattenskålen.

De förändringar vi gjorde inför nästa lektion var att minska på teoridelen om Arkimedes och att försöka att vara mer konkreta i genomgången av densitet. Arkimedes princip blev troligtvis svår att förstå för att de inte kände till vem han var innan och det var mycket ny fakta att ta in. Densitet är ett ord som de inte kände till sen tidigare och det var svårt att på så kort tid förklara ett ord som rymmer så mycket begrepp. Eleverna visade ändå att de ville förstå genom att ställa utvecklande frågor som gjorde att vi fick tänka till och försöka att förklara på ett enklare och mer konkret sätt.

Grupp 2

I grupp två som bestod av sex pojkar var eleverna fokuserade och lyssnade noga på teoridelen. Det märktes att teoridelen var lättare att förstå när vi hade kortat ner den. När vi genomförde experimentet förklarade en pojke sin teori kring varför en apelsin flyter med skal och sjunker när vi skalar den.

- ”Apelsinskalet fungerar som en flytväst.”

Genom denna tolkning märktes det att de andra eleverna förstod och att de själva utifrån denna förklaring kunde komma på egna teorier. När vi kom till momentet när de själva skulle få testa med egna föremål blev det ganska rörigt men tillslut hann de med att pröva och vi fick lite tid över på slutet för att ställa en sista fråga.

Frågan vi ställde var den som vi tidigare har lagt ut i bloggen från boken Tekniska klurigheter för vetgirig av Göran Grimvall. Frågan går ut på att eleverna ska redogöra för vilket utav ett mjölkpaket och ett gräddpaket i samma typ av förpackning som flyter.

Eleverna hade olika teorier utifrån frågan några trodde att det var mjölkpaketet som skulle flyta och några trodde att det var gräddpaket som skulle flyta.

Det är gräddpaketet som flyter. Lättmjölk heter inte så för att den väger lite, utan för att den inte är så fet. Grädde väger inte lika mycket som samma volym mjölk. Man säger att grädde har lägre densitet.

Utifrån svaret såg vi hur eleverna började förstå ordet densitet när vi kopplade det till något konkret.

Måluppfyllelse

Vi anser att eleverna nådde upp till vårat mål eftersom de förstod att olika föremål har olika egenskaper i förhållande till vatten. Vi ser det som ett gott tecken på att eleverna har förstått när de utifrån vår genomgång kan ställa motfrågor till oss. De utvecklande frågorna gör att eleverna får tänka till samtidigt som vi får en utmaning genom att besvara frågorna på ett sätt så att eleverna förstår.

Utvärdering

I efterhand kan vi känna att det skulle ha varit bättre om grupperna var blandade med både flickor och pojkar. En av pojkarna kommenterade detta själv i början av lärandetillfället där han frågade varför det inte var några flickor med. Eftersom det var läraren som hade satt ihop grupperna fanns det säkert någon tanke bakom. Båda grupperna var intresserade av ämnet och lyssnade noga på vår teoridel vilket kändes bra. Eleverna var så ivriga att komma igång att de inte läste på stencilen de skulle fylla i utan började istället att testa med en gång. Utifrån detta kan vi se att vi skulle ha varit ännu tydligare när vi gick igenom stencilen. Att arbeta utifrån experiment var en ny arbetsmetod för eleverna och det märktes att de uppskattade att de fick vara aktiva och delta i undersökningen. Det som vi har lärt oss både från lärandetillfället i förskolan och i skolan är hur viktigt det är att vara konkret och att låta eleverna testa själva för att öka deras förståelse.

/Anna och Suzana

Handledning 3/4

I fredags hade vi handledning med Johan och vi känner nu att vi har lättare att arbeta vidare och förbereda oss inför redovisningen. Tidigare har vi anpassat vår teoridel för att barn/elever i förskolan och skolan ska förstå begreppet sjunka/flyta. Nu får vi istället höja nivån och förklara på ett sätt som passar högskolestudenter . Vårt nästa steg är att fördjupa oss ytterligare i vårt ämne och lägga in mer ämnesteori i bloggen.

Teoridelen i skolan

Varför flyter en del föremål andra sjunker?

Så här fungerar det:
Vatten försöker bära upp fasta föremål och om föremålen är tunga för sin storlek sjunker de, om de är lätta för sin storlek flyter de. Om ett föremål är tungt för sin storlek säger man att det har hög densitet.

Exempel på detta: En tom hiss har låg densitet men när den börjar fyllas med människor ökar densiteten men storleken förändras inte. Föremål som har samma storlek kan ha olika densitet, till exempel en tegelsten är mer kompakt än ett vedträ i samma storlek därför att stenpartiklarna som formar tegelstenen är tunga och packade tätare än fibrerna i ett vedträ.

Densitet är hur tungt något är jämfört med volymen. Man kan räkna ut ett föremåls densitet genom att dividera föremålens vikt med dess volym.
1cm³ vatten väger 1g.
Vattnets densitet är därför 1, om ett föremål har högre densitet än 1 då sjunker det i vattnet om föremålet har densitet mindre än 1 då flyter föremålet på vattnet.



Ur boken: Kul att kunna om vatten, av Walpole B.

Svar

Det är gräddpaketet som flyter. Lättmjölk heter inte så för att den väger lite, utan för att den inte är så fet. Grädde väger inte lika mycket som samma volym mjölk. Man säger att grädde har lägre densitet.

/Tekniska klurigheter för vetgiriga

Flyter lättmjölken?

Från kylskåpet tar Johanna ett enliterspaket med lättmjölk och ett paket med två deciliter grädde, i samma typ av förpackning. Sedan tappar hon upp vatten i tvättfatet.
– Ett av paketen flyter och det andra sjunker, sa hon till Fredrik. Gissa vilket som flyter – det med grädde eller det med lättmjölk.

Vad bör Fredrik gissa?

Ur boken: Tekniska klurigheter för vetgiriga
Göran Grimvall

Lärandetillfälle i förskolan

Nu har vi (Anna, Suzana) varit ute på den förskola där Anna har fältstudier och genomfört vårt lärandetillfälle med nio barn som var indelade i två grupper. I den ena gruppen var det sex barn och i den andra tre barn, att det blev ojämnt antal berodde på att några barn var sjuka och pedagogerna tyckte att det var smidigast om vi använde oss av barnens befintliga grupper.

Vi inledde våra respektive lärandetillfällen med att knyta an till vår cartoon fråga för att se om barnen kom ihåg frågan Anna ställt en vecka tidigare, vilket de gjorde. Sedan fick barnen gissa vilka av de förutbestämda föremålen som skulle sjunka eller flyta för att därefter testa om det stämde genom att lägga i föremålen i en skål fylld med vatten. Barnen var engagerade och drog egna slutsatser som de gärna delade med sina kamrater och även med oss. När vi diskuterade orsaker till att saker kan flyta respektive sjunka märkte vi att en del barn var fokuserade och lyssnade och ställde frågor, medan några barn hade svårt att koncentrera sig. När vi förde ett samtal kring fartyg och varför de kan flyta var det ett barn som berättade om en båtolycka som hans pappa berättat för honom om. Detta följde vi upp genom att samtala om vad som kan orsaka att en båt sjunker.

Det avslutande momentet när varje barn fick hämta ett valfritt föremål och testa var uppskattat och de flesta barnen hade rätt i sina gissningar kring om föremålet skulle sjunka eller flyta i vattnet. Vi valde att avsluta genom att ställa vår cartoon fråga en gång till för att se om några av barnen hade ändrat åsikt sen första gången de fick frågan vilket vissa gjorde men en del höll fast vid den teorin de tidigare haft.

Efter att ha avslutat lärande tillfället med den första gruppen diskuterade jag och Suzana vad som skulle kunna ändras till nästa tillfälle för att det skulle bli ännu mer givande för alla barnen. Det vi kom fram till var att vi behövde vara mer konkreta och försöka att få alla barnen delaktiga i diskussionen. Det som vi ändrade till nästa lärandetillfälle var att använda oss av två apelsiner istället för en detta för att vissa skillnaden på ett mer konkret sätt. Vi valde även att visa både ett leksaksfartyg och en bild på ett riktigt fartyg i en bok detta för att det inte skulle bli för abstrakt för barnen.

Måluppfyllelse

Vi ansåg att barnen svarade upp mot vårt mål som var att de skulle få en förståelse för begreppen flyta och sjunka genom att själva få vara aktiva. Det märktes att en del barn redan hade en förståelse för begreppen medan en del barn förstod det genom de konkreta testerna vid lärandetillfället. I båda grupperna blev det tydligt att det var ett eller två barn som pratade mest och att en del barn inte hade så lätt för att komma med egna reflektioner. Utifrån detta kan vi se att det är lättare att se om barnen nått målen genom att dela in dem i mindre grupper.

Utvärdering

Genom att vi hade olika stora grupper blev det tydligt att detta experiment passade bättre att utföra i en mindre grupp. I den stora gruppen tappade barnen koncentrationen tidigare och påverkades av varandras teorier till skillnad mot den mindre gruppen där barnen tänkte själva och verkade mer självsäkra i sina egna svar. Det blev också tydligt att det är viktigt att anpassa teorin efter barnens förförståelse, vilket kan vara svårt då de flesta ligger på olika nivåer och har egna erfarenheter som de utgår ifrån.

/Anna och Suzana

Måluppfyllelse efter återbesök en vecka senare

Vid återbesöket var det sex barn av de nio som medverkade vid experimentet som var närvarande. Jag valde att samla alla för att se om det skulle bli en diskussion där alla delgav sina erfarenheter från experimentet. Detta fungerade bra och barnen kom ihåg frågan som var: Vad händer när du placerar dessa föremål i vatten? (träbit och gem) När jag frågade vad som händer med gemet svarade alla i kör att det sjunker. En pojke hade en teori om att gemet sjunker för att det är lätt och för att det innehåller en magnet som drar ner gemet mot skålens botten. Denna teori gav han inte vid det tidigare tillfället utan detta var något som han hade kommit på efter lärandetillfället. En annan pojke svarade att träbiten är lättare och mjukare och det är därför som den flyter. En flicka förklarade att alla tunga saker flyter och att alla lätta saker sjunker. På följdfrågan hur vet ni att saker är tunga/lätta svarade en pojke att tunga saker är stora och lätta saker är små. Detta förde vi ett samtal kring och barnen förstod efter ett tag att det inte är alltid som det stämmer utan att små saker också kan vara tunga. Den pojken som tidigare berättat om en båtolycka ville nu delge gruppen vad som kan vara orsaken till att en båt sjunker:

”Om det blir ett hål, så kommer det in vatten och då sjunker båten.”

Vårt mål var att barnen skulle få en förståelse för begreppen flyta och sjunka vilket jag anser att de har fått. Utifrån barnens svar förstår jag att barnen har fått en grund som det skulle gå att bygga vidare på för att de skulle få en bredare förståelse för ämnet. Barnen har en förståelse för vad begreppen sjunka och flyta står för men de skulle behöva ha mer teori kring orsaker. Under samtalet var alla delaktiga och fick chans att delge sina erfarenheter från experimentet.

Lärandetillfälle i skolan

Vad / Hur
Vi kommer under experimentet att utgå från vår Cartoon. Vi kommer att gå igenom de olika svaren med eleverna vid lektionens början för att de ska komma ihåg vad de själva svarat och för att de ska få veta andra elevers svar. Vi kommer att gå igenom de olika föremål vi valt ut till experimentet med eleverna. De kommer sedan att få prova vad som händer med de olika föremålen när de läggs i vatten och föra ett protokoll över detta, som en enklare labbrapport. De kommer även att få hämta ett eget föremål att redovisa i protokollet. Vi kommer sedan att föra en diskussion med eleverna i helgrupp.


Varför
Vårt mål med experimentet är att eleverna ska få förståelse för hur olika material reagerar när de läggs i vatten. Vi kommer att förenklat förklara lite om Arkimedes princip för eleverna för att de ska få en insikt i varför vissa material flyter och andra sjunker.

I grundskolans kursplan för de Naturorienterande ämnena (2008) står det att skolan i sin undervisning ska sträva efter att eleven tilltror och utvecklar sin förmåga att se mönster och strukturer som gör världen begriplig samt stärker denna förmåga genom muntlig, skriftlig och undersökande verksamhet. Genom vårt experiment kommer eleverna att träna allt detta, det ingår muntlig, skriftlig och undersökande arbete under lektionstillfället.

Källa: Utbildningsdepartementet (2008) Kursplaner och betygskriterier för grundskolan. Stockholm: Fritzes.

Besök på Balthazar

Idag har vi (Anna, Suzana och Annika) tillbringat dagen på Balthazars Science center i Skövde. Det var en händelserik och intressant dag. Vi fick dela in oss och följa två klasser ur år 2. Klasserna skulle avsluta sitt tema om rymden med ett besök på Balthazar. Ena gruppen fick se en improviserad pjäs där pedagogerna på centret föreställde Aristoteles och Galileo Galilei. Eleverna fick sedan en mer ingående genomgång av stjärnbilder och planeter. Den andra halvan av gruppen fick under tiden prova på de olika aktiviteterna på centret. Sedan fick grupperna rotera så att båda fick både teori och praktik.

När eleverna åkt tillbaka till skolan stannade vi kvar för att tala med pedagogerna. De berättade då om verksamheten. Vi fick studera de temalådor som Balthazar tillhandahåller till skolorna. De berättade att lärarna ofta vill inleda ett tema med ett besök på centret och att lådorna sedan är ett bra komplement till undervisningen i skolan. Pedagogerna menade att lärarna ofta känner en trygghet i att inleda ett tema med att göra ett besök, men vi kan efter dagens besök se stora fördelar i att avsluta temat med besöket. Eleverna vi mötte idag var väldigt kunniga om ämnet och vi tror att de befäster kunskaperna i och med besöket.

Efter att vi talat med pedagogerna undersökte vi själva de olika praktiska aktiviteterna på Balthazar. Det fanns flera olika stationer där man kunde prova på olika typer av vattenexperiment. Det fanns till exempel ett vattenhjul, strömvirvel och stationer med såpbubblor.

Ämnesteori inför lärandetillfälle i förskola/skola

Arkimedes

Arkimedes var en grekisk matematiker, astronom och filosof, han föddes 287 f.kr., och dog 212 f.kr. Han var betraktad som den största av antikens matematiker och som en av de största matematikerna genom tiderna. Han var arbetsam i staden Syrakusa, där han också förlorade livet. Enligt myten dödades han av en romersk soldat när han ritade gemometriska figurer i sanden och utbrast:

”Rubba inte mina cirklar!”

Arkimedes är kanske mest känd för upptäckten av Akimedes princip, som förklarar den kraft som påverkar ett föremål nedsänkt i vätskan. Principen beskriver vad det är som gör att ett föremål flyter, och hur djupt föremålet sjunker ner i vattnet.

Arkimedes kom på att en sak som flyter väger lika mycket som vattnet den tränger undan.

Så här gick det enligt myten till när han upptäckte Arkimedes princip:

Kung Herion II hade låtit tillverka en krona av guld, men det gick rykten att en del av guldet hade blivit utbytt mot koppar av smeden. Arkimedes fick i uppgift att ta reda på om det var så. När han kom på hur han skulle göra satt han och badade. Han märkte att när han klev ner i vattnet så höjdes vattenytan. Då kom han på hur han skulle lösa uppgiften. Han gjorde i ordning en klump av koppar med samma vikt som kronan. Det rann över mindre vatten när guldklumpen nedsänktes jämfört med kopparklumpen. Han jämförde den undanträngda vattenmängden hos kronan och kopparklumpen och kunde då fastställa hur mycket guld och koppar kronan innehöll. Och den falska smeden fick avtjäna sitt straff som var mycket hårt.

Arkimedes liv och verk har haft stor betydelse för matematiker och ingenjörer fram till våra dagar.

Så här räknas Arkimedes princip ut:

Arkimedes princip förklarar hur stor lyftkraft en vätska har. För att ett föremål ska kunna flyta måste vattnet ha lika stor lyftkraft som föremålets tyngdkraft. Lyftkraften beror på sambandet mellan volym, densitet och tyngd. Vattnets lyftkraft är 10 newton för 1 liter vatten. När man räknar ut lyftkraften börjar man med att beräkna ut volymen av vattnet som trängts undan. Sedan räknar man ut tyngden av vattnet, för att omvandla till Newton tar man vattnets tyngd gånger densiteten på vattnet. Är föremålets tyngdkraft större än lyftkraften så sjunker föremålet. När ett föremål flyter måste man räkna ut den volym som finns under ytan för att komma fram till lyftkraften.

Formeln för Arkimedes princip: L=VDg (L= Lyftkraft, D= densitet som egentligen betecknas med ett speciellt tecken som tyvärr inte kan visas i bloggen. g= vikt)

Vatten

Vår inriktning är materia och vi har valt att arbeta med vatten för att detta är ett ämne som vi av tidigare erfarenhet från Vfu vet att barn uppskattar att arbeta med. Vår inriktning i temat är vad som flyter och sjunker.

Vatten är livsviktigt för allt liv på vår planet, vi skulle bara klara oss några få dagar utan vatten. Våra kroppar består av mer än två tredjedelar vatten. Vattnet får våra kroppar att fungera och håller jordens alla organismer vid liv.

Alla ämnen har olika densitet beroende på tätheten i materialet. Ett föremål som har lägre densitet än vatten kommer att flyta, eftersom varje kubikcentimeter av föremålet är lättare än vatten. Om ett föremål har högre densitet än vatten kommer det istället att sjunka, eftersom varje kubikcentimeter av föremålet är tyngre än vattnet.

Samma sak som händer i Arkimedes princip sker med båtar. Arkimedes princip säger att vattnet lyfter båten med en kraft som är lika stor som tyngden av det vatten som den trängt undan. Om det bortträngda vattnet väger mer än själva båten flyter den bra. På samma sätt kan man få allt att flyta, bara det har rätt form. Ett exempel på detta är att man bygger stora fartyg i plåt som egentligen borde sjunka, men som flyter på grund av båtens form.

/Anna, Annika och Suzana

Referenser:

Bergström, L. & Johansson E. (2004). Heureka! - Fysik för gymnasieskolan kurs A. Stockholm: Natur och Kultur.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Arkimedes

http://www.kaxas.jamtland.net/arkemedes_princip,_experiment.htm

Tema låda från Balthazar – Tema: vatten – luft -energi Låda 5
Richters bildlexikon Vetenskap Upptäck vår fantastiska värld i bild och form

Roland Poirier Martinsson, (2005) Arkimedes. Norstedts: Stockholm.

Walpole B. (1988) Kul att kunna om vatten. Stockholm: Teknografiska institutet.

Lärandetillfälle i förskolan

Vad/Hur

Utgångspunkten är frågan i cartoonen: Vad händer när dessa föremål placeras i vatten? (träbit, gem). Genom experiment kommer barnen få vara delaktiga genom att undersöka de aktuella föremålen för att se om de sjunker eller flyter. De kommer även få tillfälle att testa föremål som de valt själva.

De föremål som kommer att testas är:

Träbit
Gem
Mynt
Äpple
Blyertspenna
Apelsin med skal
Apelsin utan skal


Varför

Vårt mål är att barnen ska få en förståelse för att olika material har olika egenskaper i relation till vatten.

I förskolan kommer vi inte att blanda in Arkimedes princip eftersom vi anser att den är svår att förklara på barnens nivå under endast ett tillfälle. Vi ser istället vikten av att barnen genom att själva vara delaktiga i experimentet kan dra egna slutsatser som vi diskuterar tillsammans.
Vi tror att barnen har en förståelse för att de föremålen som är lätta oftast flyter och att de som är tunga flyter. För att barnen ska få tänka till lite kommer vi att fråga hur det kommer sig att en båt kan flyta trots att den är tung.

Utvärdering

Utvärderingen kommer att ske kontinuerligt genom att vi observerar och för en diskussion med barnen för att synliggöra deras lärande.

Vår Cartoon

Cartoons fråga

Jag ställde vår Cartoons fråga, Vad händer med dessa föremål, gem och träbit när de placeras i vatten? till elever i år 3. Eleverna har inte arbetat med detta tema förut och de tyckte att det var intressant att diskutera kring den aktuella frågan. Några exempel på förslag jag fick:


Pojke
Om man stoppar ner träbiten så lossnar spån från den och den blir våt.
Om man stoppar ner gemet så sjunker det.

Pojke
Jag tror att gemet sjunker och träbiten flyter.

Flicka
Jag tror träbiten sjunker och gemet flyter. Båda sakerna blir böta.

Pojke
Gem sjunker och träbit flyter. Jag vet att det är så.

Flicka
Gem blir blött men inte lika blöt som träbiten och det sjunker. Träbiten blir våt och flyter.

Pojke
Träbit den flyter och gem den flyter också.

Flicka
Träbiten den flyter och gemet sjunker till botten.


Det var varierande och intressanta svar jag fick på vår Cartoons fråga. Eleverna ville gärna ha de rätta svaren från mig och blev lite besvikna när de inte fick det men de blev glada igen när jag förklarade att de ska ha en NO-lektion där de kommer att experimentera och själv komma fram till svaren.

Seminarium " Mål, bedömning och utvärdering" den 3 mars 2009

Arbete med mål, bedömning, utvärdering utifrån vårt tema Vatten

Andersson (2006) förklarar att progressionen i undervisningen handlar om att eleverna får möjligheter att bredda sina kunskaper genom att bygga vidare på tidigare kunskap som de har. För att underlätta detta är det viktigt att olika moment kommer i en viss ordning. Elever med tidigare erfarenheter inom ett visst ämnesområde har bättre förutsättningar att förstå det nya momentet i ämnet än om de tidigare erfarenheterna inte finns, till exempel om eleverna tidigare har experimenterat med vatten och dess egenskaper så har de godare förutsättningar att förstå t.ex. ett föremåls flytförmåga. Författaren menar vidare att det är när eleverna använder sin kunskap om och om i nya situationer som sannolikheten ökar för att kunskapen ska bli bestående. Vi håller med Andersson (2006) om detta och vi märkte att de elever som har arbetat med tema om vatten i förskolan hade mer förkunskaper och såg fram emot att få genomföra det tänkta experimentet.

I ett av kursplansmålen (Skolverket 2006) står det att skolan ska sträva efter att, utveckla kunskap om hur experiment utformas utifrån teorier och hur detta i sin tur leder till att teorierna förändras. Vi tolkar kursplansmålet relaterat till vårt tema som att eleverna behöver experimentera med vatten för att förstå ämnets egenskaper. Målet kan även tolkas så att det är bra att undervisningen varieras för att passa alla elever. Genom att aktivt delta i experimentet kan eleven visa att de har erhållit nya kunskaper om ämnet. Målet kan även uppfyllas genom att eleverna diskuterar samt reflekterar tillsammans med andra. Genom att läraren observerar, samtalar med eleverna och även genom elevernas redovisningar för varandra synliggörs om en elev har nått målet.

Vi ser bedömningen som en viktig del av lärandet eftersom vi därigenom blir medvetna om vårt eget förhållningssätt till ämnet. Lidberg (2009-03-03) belyste på sin föreläsning att det är av stor vikt att eleverna får respons på arbetet för att leda vidare till fortsatt lärande.

Handledning med Krister den 11 mars

Den 11/3 hade gruppen ämneshandledning med Krister. Eftersom vi har valt att arbeta med vilka föremål som flyter och sjunker så gick Krister igenom bland annat Arkimedes princip. Det är en komplicerad teori att förklara för barnen både i förskolan och skolan, det är svårt att bryta ned. Vi kom även fram till att det blir svårt att förklara hur ytspänning spelar in i att t.ex. gemet kan flyta. Vi förstod efter handledningen att vårt område inte är så lätt att förklara som vi trott. Vi kom fram till att vi kan få ändra lite på vårt experiment och eventuellt byta ut föremål för att lättare kunna förklara för barn och elever.

Förskolebarns tankar kring vad som händer när en träbit och ett gem placeras i vatten

På den förskola där jag varit ute och ställt frågan till vår cartoon har de arbetat utifrån tema vatten tidigare. Detta märktes på en del av barnens svar eftersom de visade att de hade en förståelse för begreppen sjunker och flyter. De flesta barnen svarade med en gång att träbiten flyter och gemet sjunker, medan några barn ansåg att det var tvärtom att träbiten sjunker och gemet flyter. Här är resten av svaren som jag fick av barnen i åldrarna fem till sex år:

Flicka 5år
”Träbiten blir blöt och gemet glänser”

Pojke 5år
”Träbiten och gemet sjunker”

Flicka 5år
”Träbiten smälter och med gemet händer det ingenting.”

Flicka 5år
”Träbiten och gemet går sönder eller så blir de blöta”

Flicka 6år
”Träbiten blir brun och gemet blir blött”

Det var intressant att få ta del av barnens egna tankar kring vad som händer när föremålen placeras i vatten. Förskolan var ny för mig men barnen var pratglada och tyckte att det var intressant att få svara på cartoon frågan. Nästa vecka ska jag och Suzana genomföra lärandetillfället i förskolan och det ska då bli givande att tillsammans med barnen få testa flera föremål och föra en dialog kring varför föremålen sjunker respektive flyter.

Fråga till experimentet

Vi har varit ute på våra respektive fältstudieplatser och ställt en fråga till ungefär 40 barn i förskola och skola. Frågan vi ställde var:
Vad händer med dessa föremål när de placeras i vatten?
De föremål vi använde oss av var ett gem och en träbit.


Exempel på förslag jag fick på förskolan var: "Träbiten förvandlas till något, till exempel en peng". Samma flicka trodde att gemet vecklar upp sig när det hamnar i vattnet. Hon hade även en egen teori om att gemet skulle lägga sig på träbiten om de lades i vattnet samtidigt. , en pojke visste att gemet sjunker eller "drunknar" och att träbiten flyter, medan en annan ansåg att de båda föremålen blir blöta.

Jag har tidigare gjort vfu på förskolan och kunde se hur väl svaren speglades av barnens personligheter eftersom jag kände dem sedan innan. Alla svaren var typiska för barnens sätt att vara, den fantasifulla flickan kunde genast utveckla en egen teori när hon inte visste svaret, pojken som är nyfiken och älskar att lära visste vad som hände och den lite oroligare pojken med spring i benen tyckte det var en självklar fråga och ville överstöka svaret snabbt. Det var väldigt intressant att ställa dessa frågor och att mottaga dessa intressanta svar.

Litteraturseminarium Undervisning, etik, samhälle 26 /2-09

Lpo 94 menar att ”eleverna ska få insikt så att det kan dels själva motverka till att hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande globala miljöfrågorna. Undervisningen bör belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.”

Både Andersson (2008) och Ginner (1996) anser att det är viktigt att lära sig att ta eget ansvar och inte överlåta framtiden till andra. Detta håller vi med om och tror därför att det är viktigt att som lärare låta eleverna/barnen, redan i unga år, ta ställning i olika frågor gällande etik och moral. Det bör då vara vardagsnära ämnen som eleverna/barnen kan relatera till och diskutera kring, t ex bilar och avgaser. Eleverna/barnen kan t ex ställa sig i olika hörn i ett rum för att visa sin åsikt, eller blunda och räcka upp hand om det är ja och nej-frågor som diskuteras.

Vi anser också att det är viktigt att läraren vet varför han/hon väljer att ta upp vissa saker, alternativt utelämna vissa saker, i undervisningen. Läraren bör också veta vad som är relevant i dagens samhälle, och välja ämnen utifrån det.

”När vi reflekterar över moralen, över hur vi bör välja och handla i olika situationer, ägnar vi oss åt etik.” (s.76 Collste i Ginner, 1996)

Litteraturseminarium "Utgångspunkter i undervisningen"

Undersökningen som skildras i denna artikel av Dawn Garbett utfördes på 100 kvinnliga lärarstudenter från olika delar av världen i Nya Zeeland. Studiens syfte var att ta reda på vilka kunskaper studenterna hade inom de naturvetenskapliga ämnena. Resultatet visade att kunskaperna var svaga, vilket förvånade studenterna som trodde att de hade tillräckligt med erfarenheter för att undervisa barn i tidiga åldrar. Följderna av att inte inneha tillräckligt med ämneskunskaper är enligt Dawn Garbett (2003) att planeringen blir begränsad av vad läraren känner till snarare än ett möte av kunskaper mellan läraren och eleverna. För att göra eleverna delaktiga i undervisningen är det viktigt att läraren känner en trygghet i ämnet som ska undervisas och litar på sin egen kunskap. Vi anser att det som läraren inte känner till om ett ämne med fördel kan undersökas tillsammans med barnen/eleverna.

Det är genom barnens/elevernas egna uppfattningar och erfarenheter de utvecklar sina egna kunskaper för att förklara världen runt omkring dem. Lärarens roll i denna process ska vara att ge barnen/eleverna stöd genom att vara en kunskapskälla. Ju mindre kompetent en lärare är ju svårare blir det för dem att vägleda barnen/eleverna och utforska ämnet genom att ställa de rätta frågorna. Dawn Garbett (2003) redogör för att lärarstudenter behöver inse att deras egna negativa attityder och missförstånd, särskilt i de naturvetenskapliga ämnena kan begränsa deras förmåga och vilja att skapa kvalité i lärande tillfällena för barn i tidiga åldrar.

Skillnaden vi ser mellan de båda artiklarna är att Yoon och Onchwari (2006) fokuserar mer på vikten av att skapa lärmiljöer där barnen får möjlighet till att samtala och experimentera själva, lärarens roll blir här mer passiv. Dawn Garbett (2003) framställer betydelsen av att ha en lärare som är kompetent och fungerar som en kunskapskälla som vägleder barnen/eleverna. I båda artiklarna framgår det att det är viktigt att barnen utvecklar deras egna kunskaper för att förklara deras omvärld, därför är det bra att börja tidigt med undervisning i naturvetenskapliga ämnen.

Dawn Garbett (2003) artikel fokuserar mer på ämnesteori medan Yoon och Onchwaris artikel fokuserar mer på ämnesdidaktiken.Vi anser att ämnesteori och ämnesdidaktik kompletterar varandra och därför behövs båda i undervisningen. Läraren behöver inte veta allt, vi ser istället vikten av att undervisningen utgår ifrån ett elevperspektiv där fokus ligger på att undervisa på ett didaktiskt sätt.

Litteraturseminarium kring begrepp den 3 februari

Naturvetenskap och Teknik

Naturvetenskap handlar om att beskriva naturen omkring oss. Barnen ska förstå sin miljö och naturen omkring dem och få lust att undersöka den. Några av de frågor vi ställde oss under seminariet var hur läraren börjar i undervisningen, hur bryts ämnet ned för att passa lektionstillfället? Ginner (1996) menar att naturen är genuin medan tekniken är konstgjord och skapad av människan. Naturvetenskapen förklarar varför något fungerar på ett visst sätt medan tekniken förklarar hur det fungerar.

Teknik och natur är två skilda ämnen som går in mycket i varandra tekniken tar hjälp av naturkunskapen, när man till exempel bygger en bro så tar använder man material från naturen. Däremot anser vi att naturen inte är beroende av tekniken, utan tekniken snarare förstör naturen med överdriven konsumtion och miljöpåverkan. Det är viktigt att göra undervisningen med naturvetenskap och teknik konkret för elever och barn. Genom att göra studiebesök och att gå ut och studera omgivningen kan undervisningen bli mer förståelig för eleverna. En annan viktig sak att få eleverna att fundera över tycker vi i gruppen är den uppsjö av olika förbrukningsvaror som finns i våra affärer, finns det verkligen ett behov av till exempel tjugo olika sorters toalettpapper?

Ämnesdidaktik

Andersson (2008) menar att man i kursplanen beskriver vikten av naturvetenskapen och att eleverna får ett intresse för ämnet samt lär sig begrepp, teorier och metoder att arbeta utifrån. De behöver även få insikt i hur de ska hantera den mängd av information de tar del av. Vi i gruppen anser att läraren ska uppmuntra sina elever till diskussioner och samtal för att eleverna ska få egna tankar, teorier och idéer.

Vi har funderat över hur vi som lärare ska få flickor mer intresserade av teknik. Ska man skilja pojkar och flickor åt vid lektionerna och kommer i så fall könsrollerna att stärkas?

Enligt Sjøberg (2005) kopplar ämnesdidaktiken ihop pedagogiken med ämnet, hur läraren väljer att lära ut sitt ämne. Vi anser att även om läraren smalnar av ämnet så måste han/hon kunna motivera och reflektera över sina val.

Ämnesteori

Sjøberg (2005) anser att en teori är en helhet där alla komponenter hör ihop och bygger på varandra. Andersson (2008) skriver att ämnesundervisningen i dagens skola inte är tillräcklig för att eleverna ska kunna ta del av alla synpunkter om människans roll i vår värld.

I vår grupp menar vi att ämnesteori innebär att läraren måste ha kunskaper i ämnet för att kunna undervisa. Vi jämför detta med de teorikurser i praktiska ämnen (till exempel bilkörning) där man får med sig grunden för att sedan kunna tillämpa kunskaperna praktiskt.

Introduktion

Idag testar vi vår nystartade blogg.