Litteraturseminarium "Utgångspunkter i undervisningen"

Undersökningen som skildras i denna artikel av Dawn Garbett utfördes på 100 kvinnliga lärarstudenter från olika delar av världen i Nya Zeeland. Studiens syfte var att ta reda på vilka kunskaper studenterna hade inom de naturvetenskapliga ämnena. Resultatet visade att kunskaperna var svaga, vilket förvånade studenterna som trodde att de hade tillräckligt med erfarenheter för att undervisa barn i tidiga åldrar. Följderna av att inte inneha tillräckligt med ämneskunskaper är enligt Dawn Garbett (2003) att planeringen blir begränsad av vad läraren känner till snarare än ett möte av kunskaper mellan läraren och eleverna. För att göra eleverna delaktiga i undervisningen är det viktigt att läraren känner en trygghet i ämnet som ska undervisas och litar på sin egen kunskap. Vi anser att det som läraren inte känner till om ett ämne med fördel kan undersökas tillsammans med barnen/eleverna.

Det är genom barnens/elevernas egna uppfattningar och erfarenheter de utvecklar sina egna kunskaper för att förklara världen runt omkring dem. Lärarens roll i denna process ska vara att ge barnen/eleverna stöd genom att vara en kunskapskälla. Ju mindre kompetent en lärare är ju svårare blir det för dem att vägleda barnen/eleverna och utforska ämnet genom att ställa de rätta frågorna. Dawn Garbett (2003) redogör för att lärarstudenter behöver inse att deras egna negativa attityder och missförstånd, särskilt i de naturvetenskapliga ämnena kan begränsa deras förmåga och vilja att skapa kvalité i lärande tillfällena för barn i tidiga åldrar.

Skillnaden vi ser mellan de båda artiklarna är att Yoon och Onchwari (2006) fokuserar mer på vikten av att skapa lärmiljöer där barnen får möjlighet till att samtala och experimentera själva, lärarens roll blir här mer passiv. Dawn Garbett (2003) framställer betydelsen av att ha en lärare som är kompetent och fungerar som en kunskapskälla som vägleder barnen/eleverna. I båda artiklarna framgår det att det är viktigt att barnen utvecklar deras egna kunskaper för att förklara deras omvärld, därför är det bra att börja tidigt med undervisning i naturvetenskapliga ämnen.

Dawn Garbett (2003) artikel fokuserar mer på ämnesteori medan Yoon och Onchwaris artikel fokuserar mer på ämnesdidaktiken.Vi anser att ämnesteori och ämnesdidaktik kompletterar varandra och därför behövs båda i undervisningen. Läraren behöver inte veta allt, vi ser istället vikten av att undervisningen utgår ifrån ett elevperspektiv där fokus ligger på att undervisa på ett didaktiskt sätt.

Litteraturseminarium kring begrepp den 3 februari

Naturvetenskap och Teknik

Naturvetenskap handlar om att beskriva naturen omkring oss. Barnen ska förstå sin miljö och naturen omkring dem och få lust att undersöka den. Några av de frågor vi ställde oss under seminariet var hur läraren börjar i undervisningen, hur bryts ämnet ned för att passa lektionstillfället? Ginner (1996) menar att naturen är genuin medan tekniken är konstgjord och skapad av människan. Naturvetenskapen förklarar varför något fungerar på ett visst sätt medan tekniken förklarar hur det fungerar.

Teknik och natur är två skilda ämnen som går in mycket i varandra tekniken tar hjälp av naturkunskapen, när man till exempel bygger en bro så tar använder man material från naturen. Däremot anser vi att naturen inte är beroende av tekniken, utan tekniken snarare förstör naturen med överdriven konsumtion och miljöpåverkan. Det är viktigt att göra undervisningen med naturvetenskap och teknik konkret för elever och barn. Genom att göra studiebesök och att gå ut och studera omgivningen kan undervisningen bli mer förståelig för eleverna. En annan viktig sak att få eleverna att fundera över tycker vi i gruppen är den uppsjö av olika förbrukningsvaror som finns i våra affärer, finns det verkligen ett behov av till exempel tjugo olika sorters toalettpapper?

Ämnesdidaktik

Andersson (2008) menar att man i kursplanen beskriver vikten av naturvetenskapen och att eleverna får ett intresse för ämnet samt lär sig begrepp, teorier och metoder att arbeta utifrån. De behöver även få insikt i hur de ska hantera den mängd av information de tar del av. Vi i gruppen anser att läraren ska uppmuntra sina elever till diskussioner och samtal för att eleverna ska få egna tankar, teorier och idéer.

Vi har funderat över hur vi som lärare ska få flickor mer intresserade av teknik. Ska man skilja pojkar och flickor åt vid lektionerna och kommer i så fall könsrollerna att stärkas?

Enligt Sjøberg (2005) kopplar ämnesdidaktiken ihop pedagogiken med ämnet, hur läraren väljer att lära ut sitt ämne. Vi anser att även om läraren smalnar av ämnet så måste han/hon kunna motivera och reflektera över sina val.

Ämnesteori

Sjøberg (2005) anser att en teori är en helhet där alla komponenter hör ihop och bygger på varandra. Andersson (2008) skriver att ämnesundervisningen i dagens skola inte är tillräcklig för att eleverna ska kunna ta del av alla synpunkter om människans roll i vår värld.

I vår grupp menar vi att ämnesteori innebär att läraren måste ha kunskaper i ämnet för att kunna undervisa. Vi jämför detta med de teorikurser i praktiska ämnen (till exempel bilkörning) där man får med sig grunden för att sedan kunna tillämpa kunskaperna praktiskt.

Introduktion

Idag testar vi vår nystartade blogg.