Teknik i skolan

På min fältstudieplats i skolan var jag i en åk 3. Jag tycker att teknik finns överallt i skolan precis som Ginner (2009) och det som behövs är att läraren har lite fantasi för det finns mycket teknik i klassrummet som eleverna kan undersöka. Eleverna har en gång i veckan syslöjd och träslöjd där de lär sig att använda olika tekniker till exempel sy- och byggteknik. Jag har observerat att eleverna använder teknik i svenskan då de renskriver deras sagor och berättelser på datorn.

Min handledare förklarade till mig att de brukar ha temaarbete på skolan som till exempel sist när de hade temat Rymden och då har de besökt Baltazar och även lånat lådor med detta tema. Jag anser att det viktigt att i skolan göra eleverna intresserade av teknik för att teknik är oerhört viktigt för eleverna ska kunna vara delaktiga i dagens samhälle som kräver en teknikförståelse. Ginner (2009) lyfter fram att intresset för teknik har minskat bland ungdomar den senaste tiden och det är därför skolan har ett viktigt ansvar att hjälpa eleverna med detta.

Teknik på förskolan

Jag har observerat på min fältstudie plats hur förskolan arbetar med teknik, alltså hur och vilka material de använder samt vilka möjligheter barnen har att använda tekniken i leken. Jag konstaterade under min observation att det finns mycket teknik på förskolan både material som barnen använder som till exempel kaplastavar, Lego, magnetstavar, pärlplattor, träklossar, med mera. Förskolan använder tekniken både omedvetet och medvetet. I barnens lekar finns det mycket teknik som till exempel när de leker Verkstad använder de brädor, spikar, skruvmejslar, hammare, borrmaskin, med mera. I målarummet använder sig barnen av olika målarteknik, klippa, klistrar, och så vidare. Några pojkar byggde järnvägstation då när jag var där och observerade tekniken på förskolan. Dem var väldigt duktiga på att konstruera järnvägen som hade olika former den hade både raka sträckor men även svängar och broar. Pojkarna är bara fyra år gamla men de klarar av att bygga själva. En förskollärare förklarade till mig att pojkarna hade hållit på med detta länge och i början behövde de hjälp och uppmuntran. Hon förklarar vidare att det är bra träning på problemlösning samt samarbetstäning då när det är flera barn som bygger tillsammans. Detta tar även Sjöberg (2000) upp. Sjöberg skriver att målet i teknik är att få förmågan att lösa problem som uppstår.
Utomhus på förskolan kunde jag också se mycket teknik till exempel, gungbreda gunghäst, sparkcykel, trehjuling, hink, spade, sopborste, dockvagn, kratta, skottkärra, klätterställ med mera. Allt detta använder barnen dagligen och det har med teknik att göra. Lpfö 98 skrev att förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att konstruera, bygga och skapa med hjälp av olika material och teknik (Solkverket 2006). Jag måste erkänna att min första reaktion när jag läste uppgiften var att det finns väl inte någon teknik på förskolan möjligtvis dator som barnen använder någon gång då och då. Men vad jag hade fel, efter att jag har börjat läsa kurslitteratur och varit på föreläsningarna började jag inse att det är mycket som är teknik på förskolan som jag inte har tänkt på innan. Min handledare reagerade nästan på samma sätt som jag men ändrade sig rätt så snabbt när jag kom med mina teknikglasögon och smittade henne. På min VFU tycker jag finns teknik men tyvärr arbetar inte förskolepersonal medvetet med denna.

Med denna uppgift har jag lärt mig att teknik är som Ginner och Mattson (1996)säger: "Teknik är allt det som människan sätter mellan sig själv och sin omgivning för att uppfylla olika behov samt de kunskaper och färdigheter hon utvecklar och förvaltar i denna problemlösande process".(s.22)

Tekniken i förskolan och skolan

Tekniken i förskolan

Tekniken på förskolan är ganska utbredd eftersom den finns i många olika leksaker och andra föremål som används dagligen på förskolan där det ingår teknik. Barnen på min fältstudieplats leker till exempel mycket med Lego, Duplo och andra byggmaterial. Vid leken på gården lär de sig att behärska olika slags tekniker som till exempel att göra sandkakor som inte går sönder eller att sätta fast olika slags släp, som egentligen inte hör dit, på cyklarna. Barn hittar så många sådana egna tekniska lösningar på små problem i deras lek och vardag.

Vid matbordet finns även en viss teknik som barnen får lära sig att hantera, till exempel hur de ska använda en pincett när de ska ta sig mat, eller hur de ska hälla mjölken utan att spilla. Eftersom det finns så många tekniska föremål i vardagen som barnen ännu inte lärt sig att hantera, blir teknikanvändandet i förskolan väldigt brett. Jag anser att det går att se två olika sorters teknik i förskolan, den som används i vardagen och den som mer liknar skolämnet teknik.

På min fältstudieplats har ett matematikarbete just inletts och det har då även kommit in teknik i detta. Barnen fick nämligen arbeta med högt och långt. De yngre barnen fick forma långa ormar av saltdeg, en sorts teknik. De äldre barnen fick vissa material till sitt förfogande, lera, blompinnar, piprensare, fjädrar och sugrör. Av detta skulle de göra en så hög skapelse som möjligt. Ett av barnen tänkte på ett annat sätt och gjorde en stjärna eftersom den finns högt upp. Det blev vackra skapelser och det syns att barnen ansträngt sig för att få det så högt som möjligt. Min handledare berättade att barnen fått pröva sig fram mycket för att få sin ”staty” att stå upp utan att välta, att de kom på att de inte kunde använda för mycket lera högt upp eftersom det då blir för tungt. De yngre barnens skapelser blev även de varierande och det märktes att de hade lite olika uppfattningar om vad som var långt.

Barnens långa och höga skapelser

Tekniken i skolan

Vid mina fältstudier på skolan i en årskurs trea har jag sett väldigt få inslag av teknik i undervisningen. Detta kan ju dock bero på att tekniken inte vävs in i alla arbetsområden, men jag har fått uppfattningen från samtalen med läraren att teknik kommer in senare, i fjärde klass. Skolan har ingen arbetsplan för hur de ska arbeta med teknik och naturvetenskap i första till tredje klass, utan bara i fjärde och femte. Den enda teknik jag observerat i klassen är datoranvändande, vilket är ganska vanligt i klassen jag observerat. Det jag sett är att eleverna använder datorerna till att skriva, jag har inte sett att de använt dem till något annat då jag varit i klassen. Jag anser dock att det är väldigt positivt att barnen får använda sig så mycket av datorerna i sitt skrivande.

Seminarium om Arbetsplaner den 5/5

Förskolan
Vid seminariet kom vi fram till att det inte är alla förskolor som arbetar utifrån arbetsplaner. De säger istället att de utgår ifrån Lpfö -98
Pedagogerna är inte medvetna om att de arbetar med naturvetenskapliga ämnen. De exempelvis besöker skogen tillsammans med barnen men relaterar det inte till ämnet.
En av förskolorna använder sig av verksamhetsplan som är utformad av Bun. Verksamhetsplanen är uppdelad i Mål, riktlinjer, arbetssätt, utvärdering och utveckling. Vi kom även fram till att det finns väldigt mycket tema arbete inom förskolan där ämnena integrerar i varandra.

Skolan
Nästan alla av skolorna har arbetsplaner. Kanske på grund av kursplanerna, vilket gör det mer obligatoriskt med arbetsplaner. Vad vi kom underfund med att de ofta finns på skolan men pedagogerna vet inte var, utan säger ofta att de vet hur de ska arbeta ändå.
En av skolorna sitter arbetslag/skola och gör upp mål sen genomförs det gemensamma mål för arbetsplaner inom rektorsområdet. Detta skall även utvecklas till att kommunen för att alla elever skall ha samma förutsättningar vid gymnasiet.
Arbetsplanen från en annan skola utgick de från kursplanen för 6-skolåret men där målen brutits ner det till deras egna och som barnen skall uppnå. Arbetsplanen beskriver hur uppnåendemålen skall konkretiseras. Det finns även beskrivning över hur eleven kan visa vad han/hon kan.

Vi tror att en arbetsplan är bra att ha som grund att lut sig emot men vi måste även vara flexibla och utgå från barnen/eleverna i gruppen.

Teknik i skolan

Tekniken i skolan blir synlig dagligen genom att eleverna använder sig av hjälpmedel i undervisningen som exempelvis datorer och saxar. I klassrummet finns det tillgång till mekano i lego där eleverna får bygga olika konstruktioner efter ritningar exempelvis lyftkranar för att sedan kontrollera om de fungerar. Det finns även Architek där eleverna får bygga tredimensionellt med klossar efter en ritning, där svårighetsgraden stegras ju längre eleven kommer i arbetsboken.

I den klassen där jag gör fältstudier arbetar eleverna i år tre just nu med ett tema arbete om rymden där de får lära sig om universum. Tekniken blir då synlig genom att eleverna får samarbeta i par och använda sig av tekniska redskap som exempelvis datorer för att söka fakta på Internet, och även arbeta kreativt genom att utforma och klippa ut planeterna. På ett stort ark i korridoren har de klistrat upp alla planeterna och placerat ut dem i den position som de har i relation till varandra. Vid denna plansch är det många elever ur de andra klasserna som stannar till och blir nyfikna på hur rymden fungerar. Eleverna får även information om hur tekniken används för att underlätta för austronauterna under rymdresor. Genom detta arbeta uppfyller eleverna ett flertal mål ur Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94). De lär sig bland annat att använda sig av olika verktyg för kunskapssökande, att samarbeta, utforska och eleverna får fördjupande kunskaper i ämnet teknik.

Under elevens val arbetar eleverna åldersintegrerat och jag fick då möjlighet att observera en grupp flickor som arbetade med film. Gruppen bestod av elever från år tre och år fem. Tillsammans i gruppen hade de skrivit ett manus som de idag skulle börja filma genom att spela in de första scenerna. Eleverna var duktiga och lärde sig att hantera filmkameran samt att ställa in fokus och anpassa avstånd för att varje scen skulle bli så bra som möjligt. Jag har tidigare inte varit med om att eleverna får arbeta med film som eget val och tyckte därför att det var spännande att få se hur de arbetade utifrån tekniken. Ginner (2009) menar att tekniken i skolan leder till att eleven får både teoretisk och praktisk kunskap. Detta kan jag hålla med om då eleverna arbetade självständigt utifrån den teori som de fått och löste problem som uppstod i inspelningen av de olika scenerna. Genom att presentera tekniken på detta sätt tror jag att det är lättare att få med både flickor och pojkar i undervisningen.

Referenser:
Skolverket (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94. Stockholm: Fritzes.

Ginner, T. & Mattson, G. (red) (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Återbesök i skolan

Idag 29/4 gjorde jag (Annika) återbesök i skolan för att samtala med eleverna om lärandetillfället vi genomförde förra veckan. Jag frågade vad de mindes från det vi pratat om. Eleverna hade uppfattat innebörden av begreppet densitet, men de kom inte ihåg ordet. De kunde tydligt redogöra för densitet:

Flicka:
”Det är mer luft i saker som inte sjunker. Det som sjunker är tätt packat.”

Pojke:
”Välter ett helt träd i en sjö så flyter det fast det är tungt.”

Flicka:
”Det beror på hur mycket luft det finns i saken. I enkronan är det så tungt material att det sjunker.”

Pojke:
”Apelsinen flöt därför att det var mycket luft i skalet. Äpplet flöt för att det är mycket luft i äpplet.”

Eleverna talade även om historien om Arkimedes och hur han avslöjade att kungens krona inte bara bestod av guld. Jag anser att målen med lärandetillfället blivit uppfyllda. Eleverna har tagit till sig hur olika material reagerar i förhållande till vatten. De kom inte ihåg namnet för begreppet densitet men kunde redogöra för innebörden.

Återbesök på förskolan

Innan påsklovet gjorde jag (Annika) återbesök på förskolan för att prata med barnen om det jag och Linda utförde i vårt experiment. Det hade då gått en och en halv vecka sedan experimentet och jag var beredd på att barnen kanske inte skulle komma ihåg så mycket. Jag frågade de tre barn som fanns på förskolan som hade varit med vid aktiviteten. Jag utgick även denna gång från gemet och träbiten för att ha med mig något konkret som kunde hjälpa barnen att minnas. Några av barnen hade svårt att prata spontant om det vi gjorde under experimentet och jag frågade därför om vad som hände med gemet och träbiten när man lade det i vatten. De två pojkar jag ställde denna fråga till svarade att träbiten flöt och att gemet sjönk. Flickan jag pratade med talade om att det var roligt när kossan stod på tallriken på botten av skålen, det verkade ha satt sig djupt i hennes minne. Hon kunde även detaljerat redogöra för vad som hände med gemet och träbiten när de placerades i vatten. Jag ser därmed ett lärande hos alla barnen.