Återbesök i skolan

Idag 29/4 gjorde jag (Annika) återbesök i skolan för att samtala med eleverna om lärandetillfället vi genomförde förra veckan. Jag frågade vad de mindes från det vi pratat om. Eleverna hade uppfattat innebörden av begreppet densitet, men de kom inte ihåg ordet. De kunde tydligt redogöra för densitet:

Flicka:
”Det är mer luft i saker som inte sjunker. Det som sjunker är tätt packat.”

Pojke:
”Välter ett helt träd i en sjö så flyter det fast det är tungt.”

Flicka:
”Det beror på hur mycket luft det finns i saken. I enkronan är det så tungt material att det sjunker.”

Pojke:
”Apelsinen flöt därför att det var mycket luft i skalet. Äpplet flöt för att det är mycket luft i äpplet.”

Eleverna talade även om historien om Arkimedes och hur han avslöjade att kungens krona inte bara bestod av guld. Jag anser att målen med lärandetillfället blivit uppfyllda. Eleverna har tagit till sig hur olika material reagerar i förhållande till vatten. De kom inte ihåg namnet för begreppet densitet men kunde redogöra för innebörden.

Återbesök på förskolan

Innan påsklovet gjorde jag (Annika) återbesök på förskolan för att prata med barnen om det jag och Linda utförde i vårt experiment. Det hade då gått en och en halv vecka sedan experimentet och jag var beredd på att barnen kanske inte skulle komma ihåg så mycket. Jag frågade de tre barn som fanns på förskolan som hade varit med vid aktiviteten. Jag utgick även denna gång från gemet och träbiten för att ha med mig något konkret som kunde hjälpa barnen att minnas. Några av barnen hade svårt att prata spontant om det vi gjorde under experimentet och jag frågade därför om vad som hände med gemet och träbiten när man lade det i vatten. De två pojkar jag ställde denna fråga till svarade att träbiten flöt och att gemet sjönk. Flickan jag pratade med talade om att det var roligt när kossan stod på tallriken på botten av skålen, det verkade ha satt sig djupt i hennes minne. Hon kunde även detaljerat redogöra för vad som hände med gemet och träbiten när de placerades i vatten. Jag ser därmed ett lärande hos alla barnen.

Lärandetillfälle i skolan

Genomförande
Den 23/4 utförde jag (Annika) mitt lärandetillfälle i en tredjeklass. Tillfället genomfördes med nio elever, fem pojkar och fyra flickor.

Jag började med att gå igenom vår Cartoon med eleverna. Det var första gången dessa elever stötte på denna eftersom de inte varit med i intervjuerna till cartoonen. De frågorna ställdes nämligen på min parkamrat Lindas fältstudieplats. Jag valde sedan att gå igenom de olika föremålen med eleverna först, för att sedan låta dem utföra experimenten i små grupper om tre elever. De fick föra labbrapporter tillsammans i grupperna och prova vad som hände med de olika föremålen eftersom jag hade svårt att göra det gemensamt i det rum där vi befann oss eftersom eleverna då skulle hamna så långt bort från mig. Eftersom vi gått iväg från klassrummet hade vi inte heller så många föremål att testa förutom de jag hade med. De som hade pennfack med sig hade några saker att prova och det fanns några saker i rummet som vi kunde använda oss av. När de fått prova gick vi igenom vad som hände med de olika föremålen och jag gick därefter in på teoridelen med densitet, Arkimedes princip och historien om Arkimedes. Eleverna var ganska uppspelta under lektionstillfället och det var ganska svårt att få dem att lyssna men när jag ansåg att jag fått med det jag ville avslutade jag lärandetillfället.

Utvärdering
Det var lite svårt att få fram mitt budskap eftersom eleverna var lite stökiga men jag tror att de tog till sig mycket av experimentet där de var intresserade och delaktiga. De arbetade bra i grupperna och stördes inte så mycket av det de övriga grupperna gjorde. Jag tror att eleverna fick en viss förståelse för hur olika material reagerar när de placeras i vatten. Detta kunde jag se när de genomförde experimentet och höra på samtalet i grupperna. De kunde dra olika slutsatser utifrån det som hänt med de föremål de provat tidigare. Jag kunde se vissa svårigheter i att förklara begrepp som densitet och Arkimedes princip men försökte att vara så konkret jag kunde och ta exempel som eleverna kunde relatera till sin vardag, som till exempel exemplet med hissen som ni kunnat läsa om tidigare och Arkimedes upptäckter i badkaret och hans experiment med kronan. När jag tog dessa exempel kunde jag se att jag hade eleverna med mig på ett annat sätt än när jag var alltför teoretisk.

Tekniken i förskolan

Den 17/4 var jag ute och observerade tekniken på den förskolan där jag har fältstudier.

Under frukosten på förskolan diskuterade jag min uppgift som jag skulle utföra under dagen med en utav förskollärarna. En femårig pojke satt och lyssnade och efter ett tag sa han:

– ”Teknik finns överallt, i lego finns det teknik och i robotar.”

Pojken fortsatte att äta men kunde inte släppa diskussionen utan sa efter en stunds betänketid:

– ”Tänk vad mycket teknik det finns i fabrikerna, och vägarbetarna dem jobbar med mycket teknik.”

Tillsammans med pojken förde jag ett samtal kring teknik och det märktes att han förstod både innebörden i ordet och vad tekniken kunde användas till.

Efter frukosten gick jag runt på avdelningen och observerade barnen i deras lekar. Vid ett bord hittade jag pojken som jag diskuterade teknik med under frukosten, som nu byggde en bana som förenades med hjälp av magneter. När jag tog fram kameran för att fota hans bana blev han stolt och ville gärna se hur banan såg ut i kameran.

När jag tog fram en låda som innehöll en hammare och en platta där barnen kunde spika upp olika former kom genast en pojke fram och blev nyfiken och ville bygga med materialet. Efter ett tag kom det flera pojkar och tillslut blev det ett helt bord där pojkarna satt och byggde och konstruerade tillsammans. Utifrån detta kan jag se vikten av att vi presenterar tekniken i förskolan på ett intressant sätt som gör att barnen blir nyfikna och själva vill skapa och uppfinna saker. Flickorna var uppdelade i två grupper några använde sig av tekniken genom att sy dukar, medan några flickor turades om att spela pedagogiska spel på datorn.

Digitalkameran är ett vanligt inslag i verksamheten som används för att sammanställa pedagogiska dokumentationer. På datorn rullar ett bildspel på barnen på avdelningen dagligen, där barnen ofta stannar till för att se sig själva på kort.

I ute leken blir tekniken synlig genom att barnen utnyttjar hävstångslagen när de gungar gungbräda och friktionskraften när de åker ner för rutschbanan. Barnen vill att det ska gå så fort som möjligt och testar därför att åka ner på olika sätt, för att se om det blir någon förändring. I enlighet med Elfström, Nilsson, Sterner och Wehner – Godèe (2008) är det rutschkanans lutning som gör att tyngdkraften ger dem fart att åka nedåt. När barnet sitter stilla och inte får någon fart är friktionskraften större än tyngdkraften.

Referens:

Elfström, I. Nilsson, B. Sterner, L och Wehner – Godèe, C. (2008). Barn och naturvetenskap-upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber.

Naturskolan

Den 21/4 var vi på studiebesök på Aspö Naturskolan i Skövde. Manne som har hand om Naturskolan berättade för oss om Aspö och vi fick testa på olika aktiviteter som han brukar genomföra tillsammans med skolklasser. Vi fick bland annat tävla mot varandra i tipspromenad, gestalta ett träd och leka ”vilken ska bort” likt Brasses lattjolajbanlåda i Fem myror är fler än fyra elefanter. Som avslutning på dagen fick vi lämna ”tull” till Manne genom att delge någonting som vi hade lärt oss under dagen. Dagen var lärorik och vi fick med oss många idéer om hur man kan utforma utomhusaktiviteter med elever utifrån alla skolämnen. Vi fick även lära oss mycket om de växter och träd som fanns runt oss. Vi har tidigare varit med och observerat en skolklass som hade liknade övningar i kursen hållbar utveckling men känner nu att vi fått ut mer av dagen då vi själva var aktiva och deltog i aktiviteterna.

Anna, Annika och Suzana

Ämnesfördjupning

Vatten

Vatten har alltid betraktats som ett av de viktigaste ämnena. Ända in på 1700 talet trodde man att vatten i likhet med järn och kalk, var ett av de grundämnena som jorden bestod av. Att vattnet skulle vara en blandning av flera grundämnen ansågs som häpnadsväckande. Isaac Newton som levde på 1700 talet var övertygad om att den genomskinliga bergarten kvarts bestod av förstenade vattenkristaller. Det var när man började undersöka luften som man i samma veva började intressera sig för att experimentera med vatten.

När vi simmar i saltvatten flyter vi lättare än om vi simmar i sött. Detta beror på att salt vatten är tyngre än sött och därför blir föremål lättare i saltvatten. Att vi kan flyta i saltvatten beror på att saltvatten har en högre densitet än sött vatten.

Kemisterna kallar vatten för H2O detta innebär att ämnet består av en blandning av väte och syre. H står för väte på kemispråk och H2O innebär att det finns två delar väte och en del syre som betecknas O.

Varför flyter vissa föremål medan andra sjunker?

När vi tappar ett äpple är det gravitationskraften som drar ner äpplet mot marken. I vattnet sjunker inte äpplet på grund av en uppåtriktad kraft som vattnet skapar som balanserar gravitationen. Äpplet har en längre densitet än vattnet och därför flyter det. Olika sorters trä har olika egenskaper i förhållande till vatten. Ett vedträ och en kork flyter lätt, men mahognyträ flyter nätt och jämt. Ebenholts trä (den typ av trä som används för att tillverka pianotangenter) sjunker detta beror på att dess densitet är högre än vattnets.

Ytspänning

Ytspänningen gör att man ibland försiktigt kan lägga ner ett föremål i vattnet som egentligen inte borde flyta. Ytspänningen är en sammanhållande hinna på i detta fall vatten. Det är inte så många bindningar mellan molekylerna på ytan vilket gör att det frigörs mer energi än mellan de molekyler som är inuti vätskan. Vätskan får då extra mycket energi på ytan och arbetar då för att minska sin yta.

Hur räknar man ut Densitet?

Densitet är hur tungt något är jämfört med volymen. Man kan räkna ut ett föremåls densitet genom att dividera föremålens vikt med dess volym.1cm³ vatten väger 1g. Vattnets densitet är därför 1, om ett föremål har högre densitet än 1 då sjunker det i vattnet om föremålet har en densitet som är mindre än 1 då flyter föremålet på vattnet.

Exempel på detta: En tom hiss har låg densitet men när den börjar fyllas med människor ökar densiteten men storleken förändras inte. Föremål som har samma storlek kan ha olika densitet, till exempel en tegelsten är mer kompakt än ett vedträ i samma storlek därför att stenpartiklarna som formar tegelstenen är tunga och packade tätare än fibrerna i ett vedträ.

/Annika, Anna och Suzana

Referenser:

Chancellor, D. (1999).Bildlexikon Vetenskap. Malmö Richter.

Eckerman, P & Grähs, G. (1991). Solkatt vindstrut och vattenhjul. Bonnier Carlsen bokförlag.

Fråga professorn:
http://www.uvc.uu.se/ProfessorVatten/fragelada/sok.asp?sok_strang_svar=saltvatten


Walpole B. (1988) Kul att kunna om vatten. Stockholm: Teknografiska institutet.

Eftertest på skolan

Vid återbesöket på skolan samlade jag alla 12 elever som var delaktiga i förtestet samt lektionen. Jag förklarade för elever vad de ska göra och varför och sedan läste jag upp Cartoons frågan som jag skrev på tavlan. Eleverna fick var sin lapp att besvara frågan och att förklara varför de tror att det är på det viset. Eleverna fick den tiden som de behövde men det gick relativt snabbt för de att svara på de två punkter. Jag upplevde detta som att de var säkra på svaren.

När jag analyserade elevernas svar delade jag in de i de grupperna som Anna och jag hade vid lärandetillfällen, alltså pojke och flickgruppen. Samtliga elever svarade att gemet sjunker och att träbiten flyter. Förklaringen varierade något, till exempel så här:

Flicka
” Träbiten flyter för att träbiten har luft i sig och inte är så pressad. Gemet sjunker för att det finns inget luft i gemet ”.

Pojke
”Gemet sjunker för den är järn. Träbit flyter för att den har inga ämnen som är tunga”.

Flicka
”Gemet sjunker för att gemet ej får plats med luft för att järnet är pressat så hårt så det finns ingen luft. Träbit flyter för att det finns i den och den har små hål som det finns luft i”.

Pojke
”Gemet är gjort av järn och träbiten är ihåligt”

Elevernas svar visar att de nådde målet, att få förståelse för att olika material har olika egenskaper i relation till vatten. Ingen av eleverna använde ordet densitet. Eleverna hade svårt med att komma ihåg ordet, några av elever sade att det hette något speciellt när gemet är så pressad men att de inte kommer ihåg vad det heter. När jag benämnde det så kände alla igen ordet densitet. Det var ingen synlig skillnad på grupperna på tanken att vi gjorde små justeringar inför andra lektionen.

Experiment på förskolan

Den 23/3 hade vi (Linda och Annika) vårt experiment på förskolan. Eftersom det var så få barn i åldern 5-6 år, som vi riktat oss mot, denna dag så valde vi att hålla i lärandetillfället tillsammans. Två flickor och två pojkar deltog i aktiviteten. Ett av barnen har inte så stora kunskaper i det svenska språket, vi var inte säkra på hur mycket av aktiviteten hon skulle förstå men vi beslöt att prova eftersom det fanns en möjlighet att hon skulle uppleva ett lärande.

Vi började med att gå igenom svaren på frågorna till cartoonen för att sedan förklara vad vi skulle göra och introducera de olika föremålen. När vi gjort detta frågade vi ett av barnen om han/hon trodde att föremålet skulle flyta eller sjunka. Barnet vi ställt frågan till fick lägga i föremålet och sedan diskuterade vi vad som hänt. När vi provat alla de föremål som vi hade valt ut fick barnen välja ett eget föremål. Först valde tre av barnen samma föremål, vi insåg då att vi gav dem ett för begränsat utrymme av förskolan att välja föremål på och gav dem då möjlighet att gå leta reda på en sak i de andra rummen på avdelningen. Ett av barnen hade lite svårt att välja ut en sak men fick då hjälp med några olika förslag. Föremål barnen testade var en leksaksko, plasttallrik från lekhörnan, en vägg i Duplo och ett lok i trä. Barnen fick först lägga ned föremålen en i taget. När vi lagt i tallriken kom vi fram till att den flöt ungefär som en båt och tillsammans med barnen kom vi fram till att det vore roligt att prova vad som hände när man lägger de andra föremålen på tallriken. Vi lade dit loket och tallriken flöt men var på gränsen till att sjunka. Duplobiten var för stor för att läggas på tallriken. Vi ställde kon på tallriken och då hände något spännande som vi inte alls tänkt kunde hända, tallriken sjönk ner till botten med kon ståendes på. Både vi och barnen blev väldigt förundrade och vi diskuterade vad som hänt en stund. Vi talade sen lite om varför olika material kan flyta och andra inte. Vi gick även passande nog igenom lite om båtar och deras flytförmåga.

Utvärdering
Barnen visade ett stort intresse vid genomförandet av experimentet och visade på förståelse för det vi gick igenom. Även barnet som har svårigheter med språket visade på en förståelse för vad som hände i experimentet och kunde även hon gissa om föremålet skulle flyta eller sjunka. Även vid de muntliga genomgångar vi hade, där vi vävde in ämnesteori, så visade barnen på en förståelse. Det var riktigt lyckat att de föremål barnen passade så bra in i ämnesteorin och att kon ställde sig på botten som blev en oväntad twist.

Lärandetillfälle i skolan

Innan påsklovet var vi (Suzana och Anna) ute på skolan och genomförde vårt lärandetillfälle i en klass med elever ur år tre. Det var tolv elever som var indelade i två grupper som läraren bestämt, en grupp med sex flickor och en med sex pojkar.

Grupp 1

Den första gruppen som bestod av flickor var intresserade och lyssnade och ställde motfrågor till oss för att de skulle förstå. När vi genomförde experimentet ville alla vara med och testa och de visade att de hade en förståelse för föremålets egenskaper i förhållande till vatten. En flicka förklarade att anledningen till att en apelsin flyter är för att skalet innehåller luft. För att alla klasskamrater skulle förstå gjorde hon en liknelse med en ballong som är fylld med luft och visade på att den också skulle flyta om vi skulle lägga den i vattnet. Momentet när de själva fick testa valfria föremål och gissa om de skulle flyta eller sjunka var uppskattat och det märktes att de tänkte till innan på föremålets relation till vattnet. För att dokumentera sina iakttagelser fick de två stenciler som de skulle fylla i. På den första skulle de fylla i saker som de trodde skulle flyta och på andra skulle de fylla i saker de trodde skulle sjunka. Sedan fick de måla av föremålen och visa hur de hamnade i vattenskålen.

De förändringar vi gjorde inför nästa lektion var att minska på teoridelen om Arkimedes och att försöka att vara mer konkreta i genomgången av densitet. Arkimedes princip blev troligtvis svår att förstå för att de inte kände till vem han var innan och det var mycket ny fakta att ta in. Densitet är ett ord som de inte kände till sen tidigare och det var svårt att på så kort tid förklara ett ord som rymmer så mycket begrepp. Eleverna visade ändå att de ville förstå genom att ställa utvecklande frågor som gjorde att vi fick tänka till och försöka att förklara på ett enklare och mer konkret sätt.

Grupp 2

I grupp två som bestod av sex pojkar var eleverna fokuserade och lyssnade noga på teoridelen. Det märktes att teoridelen var lättare att förstå när vi hade kortat ner den. När vi genomförde experimentet förklarade en pojke sin teori kring varför en apelsin flyter med skal och sjunker när vi skalar den.

- ”Apelsinskalet fungerar som en flytväst.”

Genom denna tolkning märktes det att de andra eleverna förstod och att de själva utifrån denna förklaring kunde komma på egna teorier. När vi kom till momentet när de själva skulle få testa med egna föremål blev det ganska rörigt men tillslut hann de med att pröva och vi fick lite tid över på slutet för att ställa en sista fråga.

Frågan vi ställde var den som vi tidigare har lagt ut i bloggen från boken Tekniska klurigheter för vetgirig av Göran Grimvall. Frågan går ut på att eleverna ska redogöra för vilket utav ett mjölkpaket och ett gräddpaket i samma typ av förpackning som flyter.

Eleverna hade olika teorier utifrån frågan några trodde att det var mjölkpaketet som skulle flyta och några trodde att det var gräddpaket som skulle flyta.

Det är gräddpaketet som flyter. Lättmjölk heter inte så för att den väger lite, utan för att den inte är så fet. Grädde väger inte lika mycket som samma volym mjölk. Man säger att grädde har lägre densitet.

Utifrån svaret såg vi hur eleverna började förstå ordet densitet när vi kopplade det till något konkret.

Måluppfyllelse

Vi anser att eleverna nådde upp till vårat mål eftersom de förstod att olika föremål har olika egenskaper i förhållande till vatten. Vi ser det som ett gott tecken på att eleverna har förstått när de utifrån vår genomgång kan ställa motfrågor till oss. De utvecklande frågorna gör att eleverna får tänka till samtidigt som vi får en utmaning genom att besvara frågorna på ett sätt så att eleverna förstår.

Utvärdering

I efterhand kan vi känna att det skulle ha varit bättre om grupperna var blandade med både flickor och pojkar. En av pojkarna kommenterade detta själv i början av lärandetillfället där han frågade varför det inte var några flickor med. Eftersom det var läraren som hade satt ihop grupperna fanns det säkert någon tanke bakom. Båda grupperna var intresserade av ämnet och lyssnade noga på vår teoridel vilket kändes bra. Eleverna var så ivriga att komma igång att de inte läste på stencilen de skulle fylla i utan började istället att testa med en gång. Utifrån detta kan vi se att vi skulle ha varit ännu tydligare när vi gick igenom stencilen. Att arbeta utifrån experiment var en ny arbetsmetod för eleverna och det märktes att de uppskattade att de fick vara aktiva och delta i undersökningen. Det som vi har lärt oss både från lärandetillfället i förskolan och i skolan är hur viktigt det är att vara konkret och att låta eleverna testa själva för att öka deras förståelse.

/Anna och Suzana

Handledning 3/4

I fredags hade vi handledning med Johan och vi känner nu att vi har lättare att arbeta vidare och förbereda oss inför redovisningen. Tidigare har vi anpassat vår teoridel för att barn/elever i förskolan och skolan ska förstå begreppet sjunka/flyta. Nu får vi istället höja nivån och förklara på ett sätt som passar högskolestudenter . Vårt nästa steg är att fördjupa oss ytterligare i vårt ämne och lägga in mer ämnesteori i bloggen.

Teoridelen i skolan

Varför flyter en del föremål andra sjunker?

Så här fungerar det:
Vatten försöker bära upp fasta föremål och om föremålen är tunga för sin storlek sjunker de, om de är lätta för sin storlek flyter de. Om ett föremål är tungt för sin storlek säger man att det har hög densitet.

Exempel på detta: En tom hiss har låg densitet men när den börjar fyllas med människor ökar densiteten men storleken förändras inte. Föremål som har samma storlek kan ha olika densitet, till exempel en tegelsten är mer kompakt än ett vedträ i samma storlek därför att stenpartiklarna som formar tegelstenen är tunga och packade tätare än fibrerna i ett vedträ.

Densitet är hur tungt något är jämfört med volymen. Man kan räkna ut ett föremåls densitet genom att dividera föremålens vikt med dess volym.
1cm³ vatten väger 1g.
Vattnets densitet är därför 1, om ett föremål har högre densitet än 1 då sjunker det i vattnet om föremålet har densitet mindre än 1 då flyter föremålet på vattnet.



Ur boken: Kul att kunna om vatten, av Walpole B.

Svar

Det är gräddpaketet som flyter. Lättmjölk heter inte så för att den väger lite, utan för att den inte är så fet. Grädde väger inte lika mycket som samma volym mjölk. Man säger att grädde har lägre densitet.

/Tekniska klurigheter för vetgiriga