Innan påsklovet var vi (Suzana och Anna) ute på skolan och genomförde vårt lärandetillfälle i en klass med elever ur år tre. Det var tolv elever som var indelade i två grupper som läraren bestämt, en grupp med sex flickor och en med sex pojkar.
Grupp 1
Den första gruppen som bestod av flickor var intresserade och lyssnade och ställde motfrågor till oss för att de skulle förstå. När vi genomförde experimentet ville alla vara med och testa och de visade att de hade en förståelse för föremålets egenskaper i förhållande till vatten. En flicka förklarade att anledningen till att en apelsin flyter är för att skalet innehåller luft. För att alla klasskamrater skulle förstå gjorde hon en liknelse med en ballong som är fylld med luft och visade på att den också skulle flyta om vi skulle lägga den i vattnet. Momentet när de själva fick testa valfria föremål och gissa om de skulle flyta eller sjunka var uppskattat och det märktes att de tänkte till innan på föremålets relation till vattnet. För att dokumentera sina iakttagelser fick de två stenciler som de skulle fylla i. På den första skulle de fylla i saker som de trodde skulle flyta och på andra skulle de fylla i saker de trodde skulle sjunka. Sedan fick de måla av föremålen och visa hur de hamnade i vattenskålen.
De förändringar vi gjorde inför nästa lektion var att minska på teoridelen om Arkimedes och att försöka att vara mer konkreta i genomgången av densitet. Arkimedes princip blev troligtvis svår att förstå för att de inte kände till vem han var innan och det var mycket ny fakta att ta in. Densitet är ett ord som de inte kände till sen tidigare och det var svårt att på så kort tid förklara ett ord som rymmer så mycket begrepp. Eleverna visade ändå att de ville förstå genom att ställa utvecklande frågor som gjorde att vi fick tänka till och försöka att förklara på ett enklare och mer konkret sätt.
Grupp 2
I grupp två som bestod av sex pojkar var eleverna fokuserade och lyssnade noga på teoridelen. Det märktes att teoridelen var lättare att förstå när vi hade kortat ner den. När vi genomförde experimentet förklarade en pojke sin teori kring varför en apelsin flyter med skal och sjunker när vi skalar den.
- ”Apelsinskalet fungerar som en flytväst.”
Genom denna tolkning märktes det att de andra eleverna förstod och att de själva utifrån denna förklaring kunde komma på egna teorier. När vi kom till momentet när de själva skulle få testa med egna föremål blev det ganska rörigt men tillslut hann de med att pröva och vi fick lite tid över på slutet för att ställa en sista fråga.
Frågan vi ställde var den som vi tidigare har lagt ut i bloggen från boken Tekniska klurigheter för vetgirig av Göran Grimvall. Frågan går ut på att eleverna ska redogöra för vilket utav ett mjölkpaket och ett gräddpaket i samma typ av förpackning som flyter.
Eleverna hade olika teorier utifrån frågan några trodde att det var mjölkpaketet som skulle flyta och några trodde att det var gräddpaket som skulle flyta.
Det är gräddpaketet som flyter. Lättmjölk heter inte så för att den väger lite, utan för att den inte är så fet. Grädde väger inte lika mycket som samma volym mjölk. Man säger att grädde har lägre densitet.
Utifrån svaret såg vi hur eleverna började förstå ordet densitet när vi kopplade det till något konkret.
Måluppfyllelse
Vi anser att eleverna nådde upp till vårat mål eftersom de förstod att olika föremål har olika egenskaper i förhållande till vatten. Vi ser det som ett gott tecken på att eleverna har förstått när de utifrån vår genomgång kan ställa motfrågor till oss. De utvecklande frågorna gör att eleverna får tänka till samtidigt som vi får en utmaning genom att besvara frågorna på ett sätt så att eleverna förstår.
Utvärdering
I efterhand kan vi känna att det skulle ha varit bättre om grupperna var blandade med både flickor och pojkar. En av pojkarna kommenterade detta själv i början av lärandetillfället där han frågade varför det inte var några flickor med. Eftersom det var läraren som hade satt ihop grupperna fanns det säkert någon tanke bakom. Båda grupperna var intresserade av ämnet och lyssnade noga på vår teoridel vilket kändes bra. Eleverna var så ivriga att komma igång att de inte läste på stencilen de skulle fylla i utan började istället att testa med en gång. Utifrån detta kan vi se att vi skulle ha varit ännu tydligare när vi gick igenom stencilen. Att arbeta utifrån experiment var en ny arbetsmetod för eleverna och det märktes att de uppskattade att de fick vara aktiva och delta i undersökningen. Det som vi har lärt oss både från lärandetillfället i förskolan och i skolan är hur viktigt det är att vara konkret och att låta eleverna testa själva för att öka deras förståelse.
/Anna och Suzana
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar