Arbete med mål, bedömning, utvärdering utifrån vårt tema Vatten
Andersson (2006) förklarar att progressionen i undervisningen handlar om att eleverna får möjligheter att bredda sina kunskaper genom att bygga vidare på tidigare kunskap som de har. För att underlätta detta är det viktigt att olika moment kommer i en viss ordning. Elever med tidigare erfarenheter inom ett visst ämnesområde har bättre förutsättningar att förstå det nya momentet i ämnet än om de tidigare erfarenheterna inte finns, till exempel om eleverna tidigare har experimenterat med vatten och dess egenskaper så har de godare förutsättningar att förstå t.ex. ett föremåls flytförmåga. Författaren menar vidare att det är när eleverna använder sin kunskap om och om i nya situationer som sannolikheten ökar för att kunskapen ska bli bestående. Vi håller med Andersson (2006) om detta och vi märkte att de elever som har arbetat med tema om vatten i förskolan hade mer förkunskaper och såg fram emot att få genomföra det tänkta experimentet.
I ett av kursplansmålen (Skolverket 2006) står det att skolan ska sträva efter att, utveckla kunskap om hur experiment utformas utifrån teorier och hur detta i sin tur leder till att teorierna förändras. Vi tolkar kursplansmålet relaterat till vårt tema som att eleverna behöver experimentera med vatten för att förstå ämnets egenskaper. Målet kan även tolkas så att det är bra att undervisningen varieras för att passa alla elever. Genom att aktivt delta i experimentet kan eleven visa att de har erhållit nya kunskaper om ämnet. Målet kan även uppfyllas genom att eleverna diskuterar samt reflekterar tillsammans med andra. Genom att läraren observerar, samtalar med eleverna och även genom elevernas redovisningar för varandra synliggörs om en elev har nått målet.
Vi ser bedömningen som en viktig del av lärandet eftersom vi därigenom blir medvetna om vårt eget förhållningssätt till ämnet. Lidberg (2009-03-03) belyste på sin föreläsning att det är av stor vikt att eleverna får respons på arbetet för att leda vidare till fortsatt lärande.
Andersson (2006) förklarar att progressionen i undervisningen handlar om att eleverna får möjligheter att bredda sina kunskaper genom att bygga vidare på tidigare kunskap som de har. För att underlätta detta är det viktigt att olika moment kommer i en viss ordning. Elever med tidigare erfarenheter inom ett visst ämnesområde har bättre förutsättningar att förstå det nya momentet i ämnet än om de tidigare erfarenheterna inte finns, till exempel om eleverna tidigare har experimenterat med vatten och dess egenskaper så har de godare förutsättningar att förstå t.ex. ett föremåls flytförmåga. Författaren menar vidare att det är när eleverna använder sin kunskap om och om i nya situationer som sannolikheten ökar för att kunskapen ska bli bestående. Vi håller med Andersson (2006) om detta och vi märkte att de elever som har arbetat med tema om vatten i förskolan hade mer förkunskaper och såg fram emot att få genomföra det tänkta experimentet.
I ett av kursplansmålen (Skolverket 2006) står det att skolan ska sträva efter att, utveckla kunskap om hur experiment utformas utifrån teorier och hur detta i sin tur leder till att teorierna förändras. Vi tolkar kursplansmålet relaterat till vårt tema som att eleverna behöver experimentera med vatten för att förstå ämnets egenskaper. Målet kan även tolkas så att det är bra att undervisningen varieras för att passa alla elever. Genom att aktivt delta i experimentet kan eleven visa att de har erhållit nya kunskaper om ämnet. Målet kan även uppfyllas genom att eleverna diskuterar samt reflekterar tillsammans med andra. Genom att läraren observerar, samtalar med eleverna och även genom elevernas redovisningar för varandra synliggörs om en elev har nått målet.
Vi ser bedömningen som en viktig del av lärandet eftersom vi därigenom blir medvetna om vårt eget förhållningssätt till ämnet. Lidberg (2009-03-03) belyste på sin föreläsning att det är av stor vikt att eleverna får respons på arbetet för att leda vidare till fortsatt lärande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar